Vi önskar er alla en riktigt Glad och Välsignad Påsk med mycket solsken och glädje. Må denna högtid ge ljus och hopp till era hem.

Varma påskhälsningar från styrelsen och redaktionen för tidskriften Arkiv

Glad Påsk till er alla

Ansökningsperiod är 1 april – 4 maj 2026.

Fullständig information och ansökningsformulär finns på SFF:s webbplats. Vid frågor kontakta sff@sfoto.se. 

Ytterligare information

Svenska Fotografers Förbund (SFF) välkomnar ansökningar till sitt uppsatsstipendium på 5000 kronor, riktat till studenter som utbildar sig till arkivarie, bibliotekarie, museolog eller konstvetare, liksom för alla studenter som skriver en masteruppsats med koppling till ämnet.

Stipendiet kan sökas både i början och i slutet av uppsatsarbetet. Ansökan görs genom att skicka in en projektplan, ett utkast eller en färdig uppsats tillsammans med ett personligt brev. Fotoförfattarnas styrelse utser stipendiaten, och utdelning sker två gånger per år.


Sök Fotoförfattarnas uppsatsstipendium 2026

Gisela Fabschitz valdes till ny ordförande för föreningen. Rikard Ek utsågs till ordinarie ledamot, och Petra Dornbusch valdes som ersättare. Caspar Almalander lämnade i samband med årsmötet sina tidigare uppdrag i föreningen.

Den fullständiga styrelsen består av följande personer:

Ingrid Johansson Lind (Svenska Arkivförbundet)

Katarina Carlsson (Svenska Arkivförbundet)

Förändringar i ledningen

Vid det konstituerande mötet beslutades följande:

Styrelsen beslutade även att föreningens firmatecknare under det kommande verksamhetsåret ska vara ordförande eller kassör var för sig.

Konstituerande möte

Föreningen för Tidskriften Arkiv har valt en ny styrelse. Detta stod klart efter att föreningen genomförde sitt årsmöte onsdagen 25 mars.

Årsmöte och ny styrelse för Tidskriften Arkiv

Lokalkostnaderna har blivit en av de mest brännande frågorna inom svensk kulturförvaltning. En ny sammanställning som fackförbundet DIK låtit PwC genomföra visar att 9 av de 10 statliga myndigheter som lägger störst andel av sin budget på lokaler är kulturmyndigheter. Nationalmuseum toppar listan med hela 45,6 procent av sina totala utgifter bundna till lokaler, tätt följt av Världskulturmuseerna och Riksarkivet.

För arkivsektorn är resultaten särskilt relevanta. Riksarkivet, som redan hanterar ett omfattande lokalbehov för bevarande av nationens handlingar, lägger enligt sammanställningen 31,9 procent av sina utgifter på lokaler – en andel som innebär kraftigt ökade ekonomiska påfrestningar. Samtidigt visar rapporten att staten som helhet endast lägger i snitt 2,1 procent på lokaler, vilket betonar den oproportionerliga belastning som kulturmyndigheterna upplever.

Utvecklingen är dessutom snabb. Mellan 2019 och 2024 har lokalkostnadernas andel av kulturmyndigheternas utgifter ökat dubbelt så mycket som för statliga myndigheter generellt. Den ökade hyresbelastningen riskerar att tränga undan kärnverksamhet – från museernas publika uppdrag till arkivens långsiktiga bevarandearbete.

För arkivverksamma är siffrorna en tydlig signal om förändringens allvar. När lokalerna blir dyrare påverkas såväl förvaring som digitalisering, tillgänglighet och möjligheten att möta lagkrav. Rapporten väcker därmed frågor om hur staten ska säkerställa långsiktigt hållbara förutsättningar för hanteringen av det gemensamma kulturarvet.

Höga hyror pressar kultursektorn – Riksarkivet bland de mest belastade

Denna artikel bygger på siffror framtagna av DIK och PwC samt rapporterade av Magasin K (17 mars 2026).

Källa

Nio av tio statliga myndigheter som lägger störst andel av sina utgifter på lokaler är kulturmyndigheter. Det visar nya siffror som DIK och PwC tagit fram – en utveckling som får tydliga konsekvenser även för arkivsektorn.

Kulturmyndigheter tyngs av växande lokalkostnader

Verksamhetsbaserad arkivredovisning har de senaste åren etablerats som den modell som bäst beskriver hur myndigheters handlingar faktiskt uppstår: i processer, aktiviteter och återkommande flöden. Till skillnad från tidigare arkivscheman är syftet inte bara att ordna dokument, utan att skapa en informationsredovisning som tydligt visar sambanden mellan verksamhet och handlingar. Det gör det enklare både att hitta rätt information och att förstå dess sammanhang över tid. 

På Riksarkivets webbplats finns ett omfattande och konkret exempel på hur en verksamhetsbaserad arkivredovisning kan se ut i praktiken. Exemplet bygger på en fiktiv myndighet – ”Exempelmyndigheten” – och innehåller allt från arkivbeskrivning och dokumentation till klassificeringsstruktur, processbeskrivningar och en fullständig arkivförteckning. Materialet är tänkt som inspiration och vägledning för myndigheter som ska utforma eller vidareutveckla sin arkivredovisning, och visar både struktur, layout och innehåll i ett tydligt, lättillgängligt format. 

Modellen bygger på att verksamhetens processer kartläggs i en hierarkisk klassificeringsstruktur där varje process och dess avsatta handlingar beskrivs. Det skapar en mer transparent och verksamhetsnära arkivredovisning som både underlättar dagens administrativa arbete och framtida återsökning.

En modell för att förstå myndigheters information

Intresset för verksamhetsbaserad arkivredovisning är stort – de två senaste webbinarierna samlade omkring 700 deltagare. Riksarkivet meddelar därför att fler tillfällen kommer senare under året.

Fler kurstillfällen på väg från Riksarkivet

Riksarkivets exempel på verksamhetsbaserad arkivredovisning.


________

Läs mer

I en tid när myndigheters information växer snabbare än någonsin blir det avgörande att beskriva handlingar på ett sätt som faktiskt speglar verksamheten bakom dem. Verksamhetsbaserad arkivredovisning har därför ersatt äldre, mer statiska modeller – och Riksarkivet visar i ett exempel hur en modern, processdriven redovisning kan utformas i praktiken.

När arkiven speglar verkligheten – om verksamhetsbaserad arkivredovisning

Samtidigt riktas blicken mot ett oväntat fenomen i bevarandets frontlinje: VHS‑banden, som i vissa fall blivit den sista livlinan för unikt rörligt material på väg att försvinna.

Numret breddar perspektivet ytterligare med en analys av hur Finland seglat upp som förebild genom strategisk digitalisering och öppna lösningar som inspirerar internationellt. Vi får också följa den ofta förbisedd dramatiska historien om en jojksamling och dess kringflackande öden, ta del av arkivaliska spår samt en detektivresa i C. E. Johanssons fotspår på Fordfabriken i Detroit.

Från ICA‑konferensen i Barcelona 2025 rapporteras om globala trender som ritar om kartan för standarder och samarbete.

Därtill kan bland annat läsas om det självförstörande kulturarvet, samisk dokumentation i statliga arkiv och mycket mer.

Spretig styrning kräver en samlad röst

Tidskriften Arkiv finns endast i pappersform och skickas till dig som är medlem i Arkeion, Näringslivets Arkivråd (NLA) eller Svenska Arkivförbundet.

Om tidskriften Arkiv

Den nya utgåvan av Arkiv landar med ett tydligt anslag: arkivsektorn står inför ett vägskäl. I ledande artiklar lyfts hur en allt mer splittrad styrning riskerar att försvaga kulturarvets infrastruktur — och varför branschen nu måste tala med en starkare, mer samlad röst.

Nytt nummer av Arkiv har kommit

Utvecklingsexperter vid Global Development Conference 2025 varnar för att många låg- och medelinkomstländer saknar förutsättningarna som krävs för att ta tillvara fördelarna med AI och digitala verktyg. Enligt Dr. Johannes Jütting vid PARIS21 ökar klyftan mellan det globala nord och syd, där bristande uppkoppling, otillräcklig teknisk infrastruktur och svaga institutioner hindrar länder från att dra nytta av modern teknik.

AI kan visserligen minska kostnaderna för traditionell datainsamling – exempelvis genom att kombinera geodata med maskininlärning för att kartlägga fattigdom och styra politiska insatser. Men utan grundläggande digital förmåga, särskilt utbildad personal och fungerande rättsliga ramverk, blir tekniken svår att använda effektivt. Dessutom medför AI risker kring integritet, dataskydd och inbyggda bias, eftersom modellerna i huvudsak tränas på data från höginkomstländer.

Samtidigt är de traditionella metoderna för datainsamling – som folkräkningar och hushållsundersökningar – både dyra och tidskrävande, vilket förvärrar bristen på aktuell och tillförlitlig statistik. Utan sådan data blir utvecklingspolitik svår att genomföra och än svårare att följa upp.

Konferensens experter understryker därför att digital transformation inte kan bygga på teknik ensam. Den måste stödjas av investeringar i nationell kapacitet, starka institutioner och förbättrade statistiska system – annars riskerar digitaliseringen att förstärka snarare än minska globala ojämlikheter.

Digitalisering utan grund: varför brist på data bromsar utvecklingen

Originalartikeln på engelska med mer bakgrundsinformation: https://www.ipsnews.net/2025/12/low-and-middle-income-countries-need-better-data-not-just-better-tech/

Länder med låga och medelstora inkomster pressas in i en snabb digital omställning. Men utan robusta statistiska system, infrastruktur och lokal förankring riskerar teknikens möjligheter att gå förlorade.

Bättre data – nyckeln till rättvis digital utveckling

TAM-Arkivs publikationer utgör en central del av organisationens kunskaps- och forskningsfrämjande arbete. Utgivningen rymmer både kontinuerliga tidskrifter och tematiska skriftserier som tillsammans skildrar tjänstemanna- och akademikerrörelsens historia, nutid och framtida utvecklingslinjer.

En av de mest välkända publikationerna är kulturtidskriften Nio–Fem, som behandlar allt från arbetslivets förändring och yrkesgruppers villkor till forskning, arkivmaterial och aktuella projekt. Tidskriften – tidigare känd som TAM-Revy – publiceras sedan 2022 digitalt, först i pdf-form och numera som blogg på TAM-Arkivs webbplats. Syftet är att göra innehållet mer tillgängligt och nå en bredare läsekrets.

Vid sidan av tidskriften producerar TAM-Arkiv även en omfattande skriftserie. Serien omfattar både forskningsinriktade studier och publikationer som tagits fram genom arkivets arbete med yrkesminnesinsamlingar. Materialet ger en unik inblick i tjänstemannagruppernas erfarenheter, arbetsvillkor och identitet över tid. Många av skrifterna har utvecklats i nära samarbete med TAM-Arkivs forskningsråd, och de flesta går att beställa direkt från arkivet.

Genom denna bredd av publikationer bidrar TAM-Arkiv till att synliggöra arbetslivets kulturarv och stärka förståelsen för hur yrkesroller och organisering har förändrats. Publikationerna fungerar både som forskningsunderlag och som en källa till fördjupad allmänbildning om det moderna arbetslivets framväxt.

Från kulturtidskrift till skriftserier – en mångsidig utgivning

TAM‑Arkiv är en ideell organisation som förenar arkiv, bibliotek och forskningsfrämjande verksamhet och erbjuder specialistkunskap inom dokumenthantering och arkivering. Den tillgängliggör tjänstemanna‑ och akademikerrörelsens arkiv och främjar forskning om yrkenas historia, utveckling och samhälleliga betydelse.

Om TAM-Arkiv

TAM-Arkiv har i decennier dokumenterat tjänstemanna- och akademikerrörelsens utveckling. Genom tidskrifter, skriftserier och digitala utgåvor fortsätter arkivet att tillgängliggöra kunskap om arbetslivets förändring och yrkesgruppernas historia.

TAM-Arkivs publikationer håller arbetslivets historia levande

DIK:s senaste lönestatistik visar att medianlönen för förbundets medlemmar låg på 41 700 kronor under 2025, en ökning som motsvarar 4 procent i löneutveckling och en reallöneökning på 3,3 procent – den högsta sedan 2015. Den låga inflationen på 0,7 procent under året har gjort att löneökningarna för första gången på länge också inneburit verklig köpkraft.

För yrkesgrupper inom informationsförvaltning, arkiv, bibliotek och kulturarv är detta en välkommen utveckling. Trots hög specialisering och stora kompetenskrav har lönenivåerna länge släpat efter – något som påverkar både rekrytering och långsiktig kompetensförsörjning.

Samtidigt kvarstår tydliga strukturella utmaningar. Kvinnliga medlemmar tjänar i genomsnitt 1 200 kronor mindre än män, både i absoluta tal och i procentuell löneökning. Detta i en bransch där cirka 75 procent av medlemmarna är kvinnor.

Skillnaderna mellan yrken är också markanta. Kommunikations- och UX‑roller ligger i topp, medan bibliotekarier, arkiv- och biblioteksassistenter samt teckenspråkstolkar fortsätter att höra till de lägst avlönade yrkena inom DIK.

För organisationer som förvaltar och bevarar information, kunskap och kulturarv innebär detta en risk: när lönerna inte speglar ansvarsnivån, minskar också sektorns förmåga att attrahera och behålla nödvändig kompetens. Utmaningen framåt blir därför inte bara att fortsätta höja lönerna – utan att göra det mer rättvist och strategiskt.

Läs hela artikel på MagasinK:s websida.

Löneutvecklingen visar ljusning – men inte för alla

DIK är fackförbundet för yrkesverksamma inom kultur, kommunikation och kreativ sektor och arbetar för bättre löner, villkor och professionell utveckling. 

Magasin K är en branschplattform som bevakar kultur- och kommunikationssektorn genom nyheter, analyser och aktuell statistik.

Om DIK och MagasinK

Fackförbundet DIK har genomfört en omfattande löneundersökning som visar att förbundets medlemmar både höjt sina löner och fått den starkaste reallöneökningen sedan 2015. Men bakom de positiva siffrorna döljer sig fortsatta skillnader mellan yrkesgrupper och kön – något som också påverkar yrken inom informationsförvaltning och bevarande.

Lönerna stiger – men gapen består

Barn och ungas kultur delades ut som en av de mest akuta frågorna. Flera regioner vittnade om stora lokala skillnader och en avsaknad av miniminivå för tillgång till exempelvis kulturskola. Justitieminister Gunnar Strömmer betonade samtidigt kulturens preventiva kraft, inte minst i arbetet mot kriminalitet – men mötte också invändningar om att kulturens frihet måste värnas.

Den ekonomiska pressen märktes tydligt. Diskussionerna kring privat finansiering blottade en risk för ökade klyftor, där stora institutioner gynnas medan små aktörer får svårt att planera långsiktigt. Offentlig finansiering lyftes som garant för stabilitet och infrastruktur – bibliotek, arkiv och lokala kulturmiljöer pekades ut som särskilt sårbara.

Flera programpunkter belyste också värdet av strukturerad data och gemensamma kunskapsunderlag. Region Halland presenterade sitt nya arbete med öppna kulturdata – en modell som lyftes som både pedagogisk och politiskt användbar. För dem som arbetar med informationsförvaltning var det en tydlig markering: kartor, statistik och transparens blir allt mer centralt i kulturpolitiken.

Samarbete framstod dessutom som helt oumbärligt. De tre storstädernas kulturdirektörer beskrev kulturens roll som en del av välfärden och hur man allt oftare arbetar tillsammans med utbildning, sociala verksamheter och andra förvaltningar. Inom teknikområdet diskuterades kulturens position i ett snabbt skiftande landskap, där kultursektorn snarare behöver stärka sin beställarkompetens än sin tekniska förmåga – och våga göra motstånd mot att okritiskt följa storbolagens digitala logik.

I en sådan tid blir arkivens roll synlig. Arkiven lyftes som en central del av kulturens långsiktighet, demokratins motståndskraft och samhällets minne – en stabil grund när kulturens förutsättningar förändras snabbt.

Nästa Folk och Kultur äger rum 10–13 februari 2027.

Stora skillnader, skärpta lägen och nya samarbeten präglade Folk och Kultur 2026

Folk och Kultur är en årlig kultur- och samhällspolitisk konferens i Eskilstuna som samlar aktörer från offentlig sektor, civilsamhälle, akademi och näringsliv. Syftet är att skapa en nationell arena för samtal om kulturens roll i demokrati, hållbar utveckling och samhällsbyggande.



Om Folk och Kultur

Årets Folk och Kultur i Eskilstuna blev den mest omfattande hittills – rekordmånga programpunkter, fullsatta salar och en märkbar nerv i samtalen. Valår, ekonomiskt läge och omvärldsläge bidrog till en konferens där kulturens roll i samhällsbygget diskuterades med ovanlig skärpa. För yrkesverksamma inom informationshantering var årets upplaga särskilt intressant: behovet av kunskap, data, infrastruktur och långsiktighet löpte som en röd tråd genom dagarna.

Kulturens roll i ett mer komplext samhälle

I ett aktuellt inlägg på MagasinK:s webbplats beskrivs hur de offentliga medlen till kultur har minskat med omkring två miljarder kronor i fasta priser jämfört med åren före pandemin. Trots att de samlade kulturutgifterna sett över en längre period har ökat, visar nya beräkningar att resurserna i praktiken har urholkats de senaste åren. Den största minskningen står staten för, något som väcker särskild oro inom branschen.

MagasinK lyfter fram hur neddragningarna redan får konkreta följder. Bibliotek tvingas stänga filialer, museer begränsar sina öppettider och många kulturarbetsplatser vittnar om brist på både personal och långsiktig finansiering. DIK:s ordförande Anna Troberg pekar i artikeln på att kulturen är en del av den grundlagsfästa välfärden och att ansvaret därför delas mellan stat, regioner och kommuner – ett ansvar som enligt henne i dag inte tas fullt ut.

Samtidigt sker utvecklingen i ett läge där kulturens andel av statsbudgeten är historiskt låg. MagasinK:s genomgång aktualiserar därmed en bredare diskussion om politiska prioriteringar och om vilka konsekvenser minskade kulturanslag får för både demokrati, yttrandefrihet och ett levande kulturliv i hela landet.

Kraftiga nedskärningar pressar kultursektorn

MagasinK är en digital tidning och ett nyhetsbrev som bevakar kultur, kommunikation och den kreativa sektorn. Tidningen riktar sig till yrkesverksamma, studenter och andra med intresse för området och fokuserar på arbetsliv, utbildning och branschfrågor. MagasinK ges ut på uppdrag av fackförbundet DIK, arbetar redaktionellt självständigt och följer pressetiska regler.


________

Om MagasinK

De offentliga anslagen till kulturen har minskat kraftigt sedan tiden före pandemin. En genomgång som MagasinK uppmärksammar visar hur neddragningarna, framför allt på statlig nivå, riskerar att få långtgående konsekvenser för kulturens tillgänglighet och arbetsvillkor.

Kulturstödets tillbakagång – när miljarderna sinar

Under 2026 års utlysning kan du ansöka om medel från de tre stipendiefonder som Riksarkivet förvaltar: Riksarkivets samfond, Riksarkivarie Åke Kromnows jubileumsfond och Riksarkivarie Ingvar Anderssons fond. Stipendierna riktar sig särskilt till projekt med tydlig koppling till arkivvetenskapligt relevant forskning eller annan verksamhet som stärker kulturarvet och dess tillgänglighet.

Ansökningsperioden pågår till och med 28 februari 2026, och en ansökningshandbok finns tillgänglig för att underlätta för sökande att förbereda sina bidrag. Det gemensamma förfarandet innebär att du med en ansökan kan nå alla tre fonderna.

Att söka stipendium kan vara ett värdefullt stöd för att fördjupa din forskning, utveckla nya arbetssätt eller genomföra kurser och konferenser med fokus på arkiv och informationsförvaltning. 

Ytterligare information finns på Riksarkivets webbplats via nedanstående länk. 

Källa: Sök Riksarkivets stipendier – Riksarkivet, publicerad 26 januari 2026



Ansök senast 28 februari

Riksarkivet har öppnat ansökningsperioden för 2026 års stipendier – en viktig möjlighet för dig som verkar inom arkivvetenskap, informationsförvaltning eller kulturarvsrelaterad forskning att söka medel för projekt, studier eller utvecklingsarbete.

Nya stipendiemöjligheter för arkivforskning och utveckling 2026

Kringla är en webbaserad samsökstjänst som gör det möjligt att söka och visa information från ett stort antal svenska museer, arkiv och register. Tjänsten samlar data om allt från museiföremål och historiska fotografier till kulturhistoriskt intressanta byggnader och fornlämningar. Användare kan söka fritt via fritext, eller utforska kulturarvet geografiskt genom det inbyggda kartsöket, där ett avgränsat område på kartan visar vad som dokumenterats på platsen.

Syftet med Kringla är att underlätta tillgången till kulturarvsinformation för alla – från forskare och studenter till hembygdsintresserade och kreativa yrkesutövare. Eftersom informationen hämtas från flera olika institutioners databaser blir resultatet en bred och mångfacetterad bild av landets kulturhistoriska material. Informationen innehåller allt från arkeologiska objekt till nutida dokumentation och miljöer.

Kringla förvaltas av Riksantikvarieämbetet och tjänsten visar information från de anslutna institutionerna men äger inte materialet självt; för återanvändning hänvisas därför alltid till respektive källa.

Med miljontals poster i databasen är Kringla en av Sveriges mest omfattande öppna ingångar till kulturarvsinformation – en tjänst som ständigt utvecklas i takt med att nya institutioner ansluter och mer material digitaliseras.

Läs mer: https://www.raa.se/hitta-information/kringla/om-kringla/

En digital port till landets samlade kulturarv

Riksantikvarieämbetet är den statliga myndighet som arbetar för att bevara, använda och utveckla kulturarvet i Sverige. Myndigheten stödjer kulturmiljöarbetet nationellt, främjar forskning och digital tillgång till kulturarvsdata samt driver utvecklingen av verktyg och tjänster som gör kulturarvet tillgängligt för alla.

Besök Riksantikvarieämbetets webbplats: https://www.raa.se

Om Riksantikvarieämbetet

Kringla är Riksantikvarieämbetets samsökstjänst som samlar information från museer, arkiv och kulturarvsinstitutioner över hela Sverige. Med ett enda sök får användaren en översikt över föremål, fotografier, byggnader och fornlämningar – och kan utforska kulturarvet på ett enkelt och tillgängligt sätt.

Kringla – en gemensam ingång till Sveriges kulturarv

Blue Shield Sweden är Sveriges nationella kommitté inom Blue Shield International – en organisation grundad för att implementera 1954 års Haagkonvention och skydda kulturarv som hotas av krig, konflikter och naturkatastrofer. Kommittén består av representanter från ICOM, ICOMOS, Riksarkivet (för ICA) och Kungliga biblioteket (för IFLA), och antogs formellt av moderorganisationen 2024. 

Organisationens uppdrag är tydligt: att stärka kunskap, samverkan och beredskap kring skydd av kulturarv, både nationellt och internationellt. Det gäller inte minst i ljuset av dagens säkerhetsläge, där kulturarv ofta blir mål i väpnade konflikter och där Sveriges Nato-medlemskap ställer ökade krav på planering och skyddsåtgärder.

I september 2025 samlade Blue Shield Sweden ett brett spektrum av beslutsfattare, forskare och kulturarvsprofessionella till ett seminarium i Stockholm. Där betonade Blue Shield Internationals president, professor Peter G. Stone, vikten av att förbereda sig i fredstid: “Det som inte planeras i fredstid kan inte räddas i krig.” Seminariet belyste hur attacker mot kulturarv är en medveten strategi i modern krigföring och hur internationella erfarenheter – såsom från Ukraina – kan bidra till svensk beredskapsutveckling. 

För yrkesverksamma inom informations- och kulturarvshantering innebär Blue Shield Swedens arbete en efterlängtad struktur för samordning, utbildning och utbyte av expertis. Organisationen strävar efter att bygga upp långsiktiga nätverk, gemensamma metoder och en robust svensk kapacitet för kulturarvsskydd, från dokumenthantering till akutinsatser. I en tid då hoten mot kulturarvet ökar blir Blue Shield Sweden en central aktör för att säkra vårt gemensamma minne – även när omvärlden skakar.

Länk till Blue Shield Sweden: https://www.blueshield.se/



________
Bild: unsplash.com, Andrej Sachov

Ny aktör för samordnat kulturarvsskydd i kris, konflikt och katastrof

I ett Europa präglat av ökande säkerhetshot växer kraven på att skydda kulturarvet – inte bara för kommande generationer, utan som en del av totalförsvaret. Blue Shield Sweden samlar landets ledande kulturarvsinstitutioner för att stärka beredskapen och skapa långsiktig samverkan.

Kulturarvsskydd i en ny tid

I rapporten Allmänna handlingar i AI-utveckling analyserar eSam hur regelverket om allmänna handlingar ska tillämpas i praktiken vid utveckling av AI-lösningar. Fokus ligger på informationsmängder som träningsdata, test- och valideringsdata, källkod, färdiga modeller samt tillhörande dokumentation och metadata. Rapporten tydliggör när sådant material blir allmän handling, hur det ska hanteras under utvecklingsprocessen och vilka krav som kan ställas på registrering, bevarande och utlämnande.

Vägledningen visar bland annat att material som inhämtas från externa parter ofta är att betrakta som allmän handling, medan visst internt arbetsmaterial kan falla utanför – åtminstone tillfälligt. Samtidigt betonas vikten av att redan tidigt i AI-projekt ta höjd för arkiv- och informationsförvaltningsfrågor, eftersom även tekniska komponenter kan omfattas av offentlighetsprincipen.

Rapporten riktar sig främst till myndigheter och offentliga organisationer som arbetar med AI, men kan även vara relevant för andra aktörer som utvecklar digitala lösningar inom reglerade verksamheter.

Rapporten finns att läsa i sin helhet på eSams webbplats.

Rapport reder ut vad som blir allmän handling när myndigheter utvecklar AI

eSam är ett samverkansprogram där svenska myndigheter tillsammans utvecklar gemensamma vägledningar och lösningar för en rättssäker, effektiv och sammanhållen digital förvaltning. Programmet drivs medlemsbaserat och fokuserar på juridik, styrning och digitalisering i offentlig sektor.

Läs mer på eSams webbplats.



________
Bild: AI-genererad via ChatGPT

Om eSam

När myndigheter utvecklar och använder artificiell intelligens uppstår stora mängder information – men vad räknas egentligen som allmän handling? I en rapport ger eSam juridisk vägledning som ska hjälpa offentliga aktörer att navigera rätt i gränslandet mellan AI-utveckling, informationshantering och offentlighetsprincipen.

Vägledning om AI och allmänna handlingar

När kommittén bakom En kulturkanon för Sverige bad folket om idéer, kom svaren i en brokig blandning: fluortanten, nötcrème, Volvo 240 och kebabpizzan samsas med Västgötalagen, Latin Kings och könsrock. Det är en kulturarvets folkfest där det nostalgiska och skeva får plats bredvid de mer väntade inslagen.

Riksarkivet har nyligen tagit emot arkivleveransen av webbplatsen från projektet, vilket säkerställer att framtidens forskare kan följa hur samtiden såg på kultur och identitet. Genom Arkivpodden får vi nu en unik inblick i vad svenskarna själva anser vara våra kulturskatter.

Lyssna på avsnitten Folkets kulturkanon – Kebabpizza, Text-tv och Västgötalagen och upptäck hur charmigt och avslöjande svensk kultur kan vara.

Från kebabpizza till Västgötalagen

Arkivpodden är Riksarkivets egen podd om kulturarv och informationshantering. Här möts historia och samtid i samtal om arkivens roll i samhället. 

Arkivpodden finns på Riksarkivets webbplats och andra kanaler där poddar finns.



________

Om Arkivpodden

Vad är svensk kultur? När allmänheten fick skicka in sina förslag till en kulturkanon blev resultatet både oväntat och underhållande. I två nya avsnitt av Arkivpodden, producerad av Riksarkivet, diskuteras listan som rymmer allt från högtidliga klassiker till vardagliga favoriter.

Arkivpodden avslöjar folkets kulturkanon

Vi på tidskriften Arkiv och temaarkiv.se vill rikta ett stort och hjärtligt tack till er alla. Tack för era artiklar, idéer, kommentarer och för att ni delar er kunskap och ert engagemang för arkivens betydelse i samhället.

2025 har varit ett år fyllt av viktiga samtal om digitalisering, kulturarv och framtidens informationsförvaltning. Utan er medverkan och ert intresse hade vi inte kunnat skapa den gemenskap och kunskapsutveckling som gör arkivvärlden så levande.

Nu ser vi fram emot ett nytt år med fler berättelser, fler perspektiv och fortsatt samarbete.

Vi ses på temaarkiv.se och i tidskriften Arkiv.

Varma och festliga hälsningar
Redaktionen och Styrelsen för Tidskriften Arkiv

2025 har varit ett år fyllt av samtal om arkivens roll i en tid av digitalisering, kulturarv och förändring. Tack vare er har vi kunnat skapa en levande mötesplats för kunskap och idéer. Nu vill vi i redaktionen tillsammans med vår styrelse önska er en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

🎄 God Jul och Gott Nytt År! 🎄

I sitt Intressepolitiska program betonar Svenska Arkivförbundet att arkiv – offentliga, privata och ideella – måste erkännas som en självklar del av kulturarvet. Idag står många betydelsefulla arkiv, som företags- och stiftelsearkiv, utanför arkivlagen och kulturpolitikens stöd.

Revidering av arkivlagen för att inkludera alla arkiv.

Statsbidrag till privata och övergivna arkiv.

Utbyggd Nationell arkivdatabas och bättre statistik.

Arkiven är avgörande för forskning, demokrati, krisberedskap och kulturarvets bevarande. För att möta framtidens behov krävs en nationell strategi, modern teknik och rättvisa villkor – likvärdiga med museer och bibliotek.

Läs mer om det intressepolitiskta programmet.

Förslag för framtidens arkiv

Förbundet är en riksorganisation för enskilda arkiv inom näringsliv, föreningsliv och privatpersoners samlingar. De arbetar för att stärka arkivens roll, påverka lagstiftning och ge professionellt stöd – allt för att vårt gemensamma minne ska bevaras och komma till nytta.


________
Bild: AI-genererad via Google Gemini

Om Svenska Arkivförbundet

Arkiv är mer än historiska dokument – det är grunden för forskning, kulturarv och en fungerande demokrati. Svenska Arkivförbundet uppmanar nu till en modern och inkluderande arkivpolitik som stärker alla arkiv, oavsett huvudman.

Behov för en ny arkivpolitik

Det senaste numret tar ett brett grepp om arkivens roll i samhället, där digitalisering, yrkesidentitet och historiska perspektiv möts. Kärnan är tydlig: arkiven är både minnesbank och strategisk resurs.

Digitaliseringens krav omformar yrkesrollen. Artikeln Samsyn kring data och information visar hur myndigheter söker helhet i informationsflöden, medan DIKAR-modellen utvecklas till ett ramverk för datadriven förvaltning. Samtidigt lyfts juridiska hinder för att tillgängliggöra film och musik – en påminnelse om att kulturarvsarbetet kräver juridisk kompetens.

En pilotstudie av platsannonser avslöjar hur arkivarien beskrivs som både traditionsbärare och digital samordnare. Yrket är i rörelse, med frågor om självbild och framtida kompetenser.

Klimatförändringarna utmanar bevarandet av kulturarv. Reportaget från UCLA visar hur bränder och fukt hotar arkiv, och att digitalisering inte räcker – fysisk beredskap och internationellt samarbete är avgörande.

Synligheten är också i fokus. Utställningar, nya intressepolitiska program och debatten om kulturkanon visar hur arkiven påverkar kulturpolitiken och vilka berättelser som bevaras. Historien får sin plats genom skildringar av ideologiska barnläger och en europeisk plattform som med AI gör arbetarrörelsens arkiv gränslösa.

Arkiven är mer än minnen – de är nycklar till framtidens kunskap och demokrati.

Arkiven i förändring – mellan digital framtid och historiska rötter

Sista numret av tidskriften Arkiv för 2025 rör sig mellan digital framtid, yrkesidentitet och historiska perspektiv, med arkivens roll som gemensam kärna. Artiklarna spänner över juridiska utmaningar och klimatfrågor till ideologisk barnpedagogik och kulturpolitik.

Nytt nummer av tidskriften Arkiv

Enligt undersökningen uppger endast 15 procent att de har högt förtroende för att AI hanterar personlig information på ett säkert sätt. Samtidigt är det en relativt stor andel – drygt fyra av tio svenskar – som använder någon form av AI-verktyg 2025. Men användandet sker ofta med reservation: många är osäkra på svarens kvalitet, vilket får dem att avstå helt från AI. 

Den underliggande bilden: en digital folkmajoritet litar inte okritiskt på maskinellt genererad information — men tvingas i allt större utsträckning använda AI för vardag, arbete och information. Det skapas ett faktagrå- eller trovärdighetsvakuum. För dig som förvaltar informationarv, journaler, dokument eller intern kommunikation är det ett allvarligt larm.

Förtroende, osäkerhet – och ett växande informationsbehov

För informationshanterare och experter inom dokumentation och arkivering betyder detta att AI-epokens informationsmiljö ställer nya krav. Utifrån insikterna i rapporten (och den bredare diskussionen om AI:s roll i samhället) är följande principer avgörande:

Transparens om ursprung och bearbetning
Om information eller dokument sammanställts med stöd av AI behöver det framgå vilka delar som är automatiskt genererade, vilka källor som använts och vilka mänskliga granskningar som gjorts.

Tydlig källkritik och dokumentation
Precis som med traditionella källor måste det finnas spårbarhet – vem gjorde vad och när, så att dokumentens trovärdighet kan verifieras i efterhand.

Etik och integritet i fokus
Med låg allmän tilltro till AI:s hantering av personlig data bör integritet, dataskydd och tydliga etiska riktlinjer vara grundläggande i varje informationshanteringsprocess.

Medveten kommunikation och utbildning
Anställda, medborgare, användare bör informeras om vad AI innebär, med vilka begränsningar. Det krävs också att de som hanterar information — registratorer, arkivarier, säkerhetsansvariga — har kompetens att vägleda och granska.

Långsiktigt bevarande med mänsklig granskning
AI kan underlätta vid skapande och sortering – men det mänskliga omdömet måste behållas för arkivvärdiga beslut, klassificering, bedömning av relevans och värde över tid.

Att bygga och bevara trovärdig information – vad det kräver

För att upprätthålla samhällets och medborgarnas tillit krävs alltså mer än tekniska lösningar. Det krävs en medveten infrastruktur för informationshantering där källans integritet, tydlighet om ursprung och dokumentation säkerställs.

Läs rapporten Svenska Folket och AI 2025


________
Bild: Insight Intelligence AB

I rapporten Svenska Folket och AI 2025 lyser ett tydligt tema igenom: en djup skepsis mot AI bland allmänheten – och en oro för att det blir svårt att skilja trovärdig information från fabrikat. För alla som arbetar med informationshantering – arkiv, registratur, informationssäkerhet eller kommunikation – innebär det en skarp varningssignal: behovet av robusta principer för källkritik, transparens och dokumentation har aldrig varit större.

Läs gamla nummer av ARKIV

Fler reportage

Glad Påsk till er alla