Fokus ligger på cirka 50 000 latinska pergamentsfragment, varav en stor del förvaras hos Riksarkivet.

– Det är en mycket glädjande nyhet. Samlingen av medeltida pergamentsomslag i Riksarkivet är ett unikt material som behöver analyseras djupare och tillgängliggöras ännu bättre. Den nu beslutade europeiska satsningen och det nordiska samarbetet över ämnesgränserna möjliggör detta. Projektet kommer att leda till nya spännande insikter om medeltidens bokkultur och samhällsliv, säger Claes Gejrot, enhetschef för medeltida källutgivning vid Riksarkivet.

Pergamentsfragmenten utgör en fascinerande, men underutforskad del av det nordiska kulturarvet. Under reformationen förstördes många handskrifter, men pergamentsblad överlevde ofta som omslag till fogderäkenskaper eller som material vid bokbindning. Dessa fragment bär på spår av det medeltida Europas idéflöden och bokproduktion.

Ett exempel är en handskrift från cirka år 1300, där omslaget användes för räkenskaper rörande hovstallet 1580–1581. Med hjälp av detta och liknande fynd vill forskarna rekonstruera delar av medeltidens förlorade litterära värld.

Projektet CODICUM kombinerar traditionella humanistiska metoder med avancerad teknologi, som biomolekylär analys via DNA och proteinkemi. Detta möjliggör spårning av handskrifters geografiska ursprung och kan avslöja tidigare okända litterära nätverk. Samarbetet inkluderar experter inom paleografi, historia, litteratur och naturvetenskap.

För att främja framtida forskning ska CODICUM skapa ett digitalt bibliotek där fragmenten fogas samman till virtuella böcker. Den digitala infrastrukturen, som utvecklas av Riksarkivet, gör materialet tillgängligt för forskare världen över.

Projektet, som sträcker sig över sex år, är en viktig satsning för att tillgängliggöra och bevara Nordens medeltida kulturarv och samtidigt placera det i en bredare europeisk kontext. Arkivarier, forskare och kulturhistoriskt intresserade kan se fram emot att ta del av dessa unika insikter i medeltidens bokkultur och litterära nätverk.

Deltagande institutioner i CODICUM-projektet

Norge: Universitetet i Bergen – Paleografi
Finland: Helsingfors Universitet – Historia
Danmark: Syddansk Universitet – Litteratur
Danmark: Köpenhamns Universitet – Biokodikologi
Sverige: Riksarkivet – Materialforskning, utveckling av virtuellt bibliotek
Danmark: Det Kongelige Bibliotek – Materialforskning

Bildtext: En handskrift från omkring år 1300. Omslaget har använts för räkenskaper rörande hovstallet 1580–1581.

Ett internationellt forskarteam, där Riksarkivet spelar en nyckelroll, har beviljats ett Synergy Grant från European Research Council (ERC) på över 13 miljoner euro. Projektet CODICUM ska kasta nytt ljus över medeltida litterära nätverk i Nordeuropa under perioden 1000–1500.

Ny kunskap om medeltida litterära nätverk i Norden

Medaljen delas ut av Anders Chydenius-stiftelsen, vars huvudperson var en drivande kraft bakom tryckfrihetsförordningen. Riksarkivet bevarar dokument som beskriver processen med att formulera förordningen. KB har i sin tur den tryckta lagen och pamfletter som gavs ut i dess kölvatten. I maj 2023 utsågs handlingarna till världsminne av Unesco.
– Vi är så stolta över att tryckfrihetsförordningen har valts ut som världsminne och uppmärksammas av Anders Chydenius-stiftelsen. Frågorna är högst aktuella i dag och vi vill verka för ett fortsatt kontinuerligt samtal om vikten av öppenhet i samhället, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
– Det här är en värdefull bekräftelse på vårt engagemang för att sprida kunskap om 1766 års tryckfrihetsförordning. Utmärkelsen är också symboliskt viktig eftersom den påminner oss om de starka och historiska banden som knyter samman Finland och Sverige, säger riksarkivarie Karin Åström Iko. 
Chydenius-medaljen tilldelas varje år en person eller organisation som arbetar för demokrati eller innovation. Anders Chydenius-stiftelsen verkar för att vårda demokratiska friheter och försvara ett öppet och respektfullt samtalsklimat. 
Mer information finns på stiftelsens webbplats


Tryckfrihetsförordningen
Sveriges – och världens – första tryckfrihetsförordning trädde i kraft 2 december 1766. Den bestod av två delar:

Rätten att publicera tankar, åsikter och känslor i tryck

Rätten att ta del av myndigheternas och de styrande organens handlingar (till exempel beslut, protokoll och utredningar), och trycka dem om man ville. Den rättigheten kallas för offentlighetsprincipen.  Läs mer om tryckfrihetsförordningen från 1766


Unesco världsminne
Ett världsminne är ett dokument eller en samling i ett arkiv eller bibliotek, som är av stort värde för mänskligheten. Sverige har i dagsläget åtta världsminnen: Alfred Nobels familjearkiv, Astrid Lindgrens arkiv, Dag Hammarskjölds samling, Emanuel Swedenborgs arkiv, Ingmar Bergmans arkiv, Silverbibeln, Stockholms stads byggnadsritningar och tryckfrihetsförordningen från 1766.
Läs mer på Svenska Unescorådets webbplats


Kungliga biblioteket (KB) och Riksarkivet tilldelas Chydenius-medaljen för sitt arbete med att få in 1766 års tryckfrihetsförordning på Unescos lista över världsminnen. Den svenska förordningen var världens första lag som reglerade rätten till det fria ordet.

KB och Riksarkivet får Chydenius-medaljen

Riksarkivet i Stockholm förvarar handlingar från Hjälpkommittén för Finlands barn, den organisation som ansvarade för att föra de flesta av barnen till Sverige. I arkiven finns olika dokument som kan ge information om barnens resor, svenska fosterfamiljer och mycket mer – handlingar som ofta efterfrågas av de finska krigsbarnen själva eller deras anhöriga.

Initiativet till evakueringarna togs redan under vinterkriget 1939–1940, då Finland anfölls av Sovjetunionen. Sverige, som ville hjälpa utan att kompromettera sin neutralitet, började ta emot finska barn för att rädda dem undan krigets konsekvenser. 

Barnen kom både från finskspråkiga och svenskspråkiga hem, och majoriteten var under tio år gamla. Många reste ensamma med en namnlapp runt halsen för identifiering. Transporterna skedde främst med båt och tåg, och vid ankomsten placerades barnen i fosterhem eller på barnhem runt om i Sverige. Barntransporterna mellan 1939 och 1944 har beskrivits som ”världshistoriens största barnutvandring”.

Efter krigets slut återvände de flesta barn till Finland, men omkring 7 000 stannade kvar i Sverige, antingen genom adoption eller överenskommelser med de biologiska föräldrarna. 

Den 28 november höll Ulrica Hofverberg från Riksarkivet ett digitalt föredrag som nu finns att se på Youtube. Där berättar hon om bakgrunden till kriget, barnens omflyttningar, deras liv i Sverige och vilka typer av handlingar som går att hitta i arkiven.

Bildtext: Finska krigsbarn ombord på Arcturus på väg till Sverige i juni 1941.

Under andra världskriget och åren därpå evakuerades cirka 70 000 barn från Finland, främst till Sverige. Det kommer in många frågor till Riksarkivet om finska krigsbarn, både från barnen själva och från anhöriga. Se föredraget om finska krigsbarn på Youtube.

Digitalt föredrag om finska krigsbarn

Allt började med tidningen Jultomten som startade år 1891, dit barnen ofta skrev. När tidningen slutade ges ut år 1935 fortsatte många att skriva till ”Jultomten”. I dag är det PostNord som hanterar breven som skickas till tomten. 

Varje år väljer PostNord ut några av tomtens brev som sticker ut lite extra och överlämnar dessa till Postmuseum i Stockholm, där de arkiveras. I samlingarna finns i dag omkring 1 500 brev från 1890-talet fram till idag.   

– När vi tittar på önskelistor från förr, är önskemålen väldigt lika dagens. Leksaker, böcker och husdjur toppar listorna år efter år. Den stora skillnaden mellan nu och då, är mängden julklappar på önskelistan. Barn i dag önskar sig fler saker helt enkelt, men det är nog mer en spegling av hur vi lever nu än barnen i sig, säger Hanna Nydahl, samlingsansvarig på Postmuseum. 

Breven till tomten kommer inte bara från Sverige. I Postmuseums brevsamlingar i Stockholm har man arkiverat brev från ett trettiotal länder som adresserats till Father Christmas, Père Noël, Herr Weihnachtsmann och Babbo Natale från länder som Kenya, Japan, Mexico, Malaysia och USA. 

Alla barn som skriver sin avsändaradress på brevet till tomten får en hälsning till svar. Förra året saknade nästan en tredjedel av breven avsändare. 

– Vi har två önskningar på vår önskelista. Att alla barn kommer ihåg att skriva sin adress på brevet till tomten så att de kan få en hälsning tillbaka och att breven skickas i god tid före jul. Då hinner alla få ett svar innan julafton. Jag vill verkligen uppmuntra alla föräldrar att komplettera barnens brev till tomten med namn och adress till avsändaren, säger Kristina Olofsdotter på PostNord. 

Tomten får tusentals brev varje år som PostNord hjälper till att svara på. Förra året skickades runt 20 000 brev med allt från traditionella önskelistor och hälsningar, till nappar, gosedjur och teckningar. I Postmuseums arkiv finns upp till 130 år gamla önskelistor – många av dem är väldigt lika dagens.

Brev till tomten sparas och besvaras

Varför är det värdefullt att vara med i NAD?

Hur går det rent praktiskt till att överföra arkivinformation till NAD?

Vad innebär rättighetsmärkning och varför är den viktig?

Samarbetet mellan NAD och Archives Portal Europe.

Tid för frågor: Det kommer att finnas gott om möjlighet att ställa frågor under webbinariet!

Vem bör delta?
Webbinariet riktar sig till dig som arbetar inom en arkivförvarande institution eller organisation.

Datum och tid:  Onsdag 4 december kl 10.00

Anmälan: Föranmälan krävs, sista anmälningsdag är den 2 december 2024. Boka din biljettt här.

Bekräftelse: En länk till föredraget skickas med din bekräftelse. Håll koll på skräppostmappen, eftersom mejlet ibland kan hamna där.

Ta chansen att få värdefull kunskap och inspiration kring NAD! Varmt välkommen!

Från och med den 1 december 2024 har Riksarkivet fått uppdraget att driva en nationell arkivdatabas, inskrivet i myndighetens instruktion. Detta är ett erkännande av det arbete som påbörjades redan 1995. Har din myndighet, organisation, förening eller företag ännu inte levererat arkivinformation till NAD? Då är det dags att ta steget nu!

Webbinarium om Nationell Arkivdatabas (NAD)

Trots att arkivens krisberedskap står högt på den politiska dagordningen, saknar många verksamheter både finansiering och utbildning för att kunna möta växande säkerhetskrav.
Rapporten från DIK, som bygger på en enkät med förbundets medlemmar inom arkivsektorn, tecknar en oroande bild av bristande krisberedskap och hög arbetsbelastning.

En av de mest framträdande siffrorna är att nästan en tredjedel (30 procent) av de anställda saknar klarhet i vilka uppgifter de har vid allvarliga kriser som krig eller naturkatastrofer. Dessutom uppger 22 procent att de inte vet hur de ska hantera längre strömavbrott eller stora materiella skador som översvämningar.

Bristerna beror enligt rapporten huvudsakligen på en långvarig resursbrist som drabbat många svenska arkivverksamheter, trots det ökande kravet på en stärkt krisberedskap. Fler än var fjärde anställd (26 procent) saknar dessutom förutsättningar för att skydda digitala arkiv mot intrång, tillgrepp eller obehörig åtkomst, medan motsvarande siffra för fysiska arkiv är 20 procent. Denna sårbarhet innebär en risk för både förlust och läckage av viktig information vid en krissituation.

Den ekonomiska situationen är särskilt prekär för de regionala arkiven. Här uppger bara 5 procent att resurserna är tillräckliga för att driva verksamheten på ett tillfredsställande sätt, och hela 30 procent beskriver arbetsbelastningen som ohållbart hög.

Bristen på kompetensutveckling är också påtaglig – enbart en tredjedel av de anställda säger sig få den utbildning som krävs för att utföra sitt arbete effektivt. Detta innebär att många saknar den kunskap de behöver för att kunna genomföra sekretess- och säkerhetsbedömningar, något som blivit allt viktigare då behovet av säkerhetsskydd ökat under de senaste två åren.

Utöver detta visar rapporten att endast 12 procent av arkivverksamheterna har tillräckliga resurser för att fullt ut kunna uppfylla sitt uppdrag. Rapporten från DIK visar att svenska arkivverksamheter lider av akuta resurs- och kompetensbrister som påverkar deras förmåga att hantera kriser och skydda känslig information. Med ett stort antal anställda som saknar utbildning för att möta säkerhetskraven och få arkiv som har tillräcklig finansiering, blir behovet av en stärkt satsning på arkivsektorn alltmer tydligt.

En färsk rapport från fackförbundet DIK avslöjar stora brister i den svenska arkivsektorn. Nästan en av tre anställda inom arkiven saknar tydliga riktlinjer för hur de ska agera vid en allvarlig kris, och över en femtedel känner sig oförberedda för att hantera längre strömavbrott, översvämningar eller skador.

Larmrapport om svenska arkiv: Brist på resurser och beredskap vid kris

Kartan, som visar hela Norden förutom Island samt Baltikum och delar av norra Tyskland, tillkom under Gustav II Adolfs regeringstid. Den beställdes och sponsrades av kungen själv och har en rikt dekorerad kartusch med kungens och drottning Maria Eleonoras porträtt, där även plats lämnats för en framtida tronarvinge.

Väggkartan var ett politiskt redskap som skulle visa Sveriges växande makt i Europa, och den skickades som en symbol för svensk storhet till betydande europeiska makthavare, inklusive den tysk-romerske kejsaren i Wien.

Kartan är en av de mest betydelsefulla inom svensk kartografi och spelar en stor roll i hur Norden avbildades fram till 1700-talet. Trots sin ålder stämmer Bureus karta förvånansvärt väl överens med dagens geografiska bild, bortsett från Skåne, som har en karakteristisk trekantig form. Detta avvikande utseende berodde på att Bureus saknade tillgång till danska kartunderlag.

Endast cirka sex exemplar av ”Orbis Arctoi Nova” är kända idag, och de flesta bevaras i bibliotek eller arkiv. Exemplaret som nu auktioneras ut återfanns först på 1930-talet på Vartofta säteri i Västergötland och såldes senast på auktion 1996. En unik detalj är att detta exemplar behåller en stor del av den originaltext som ofta saknas på andra bevarade versioner.

Historiskt sett var väggkartor från 1600-talet dyrbara och prestigefyllda objekt som prydde slott och herrgårdar. Deras storlek gjorde dem dock sköra och utsatta för slitage, vilket gör att det är ovanligt att hitta kartor i gott skick. Detta auktionsexemplar anses därför vara en unik möjlighet för samlare.

Stockholms Auktionsverks katalog för auktionen publiceras online den 21 november, och visning sker på Nybrogatan 32 i Stockholm den 4–9 december.

Foto: Lars Trangius/Stockholms auktionsverk

En sällsynt karta över Norden från 1626, skapad av den svenska kartografins pionjär Andreas Bureus, kommer att auktioneras ut på Stockholms Auktionsverk den 10-11 december. Den stora väggkartan, ”Orbis Arctoi Nova et Accurata Delineatio”, mäter cirka 160 x 140 cm och har ett utropspris på 3,2 miljoner kronor.

Sällsynt karta över Norden säljs på auktion

Projektet, som har utforskats i samarbete med forskare, curatorer och konstnärer, syftar till att omförhandla samlingens roll – från statiskt arkiv till en levande mötesplats. I slutseminariet 27 november på Etnografiska museet i Stockholm läggs projektets metoder fram för en kritisk diskussion.

– Att få djupdyka i tankar om framtidens samlingar har varit både utmanande och lustfyllt, säger Nina Beckmann, museichef för Grafikens Hus. Projektet har varit ett sätt att pröva vad en samling kan representera och hur den kan utvecklas, inte bara för oss utan för kollegor inom både svenska och internationella samlingsinstitutioner.

Med stöd från Kulturrådet har projektet byggt upp nya arbetsmetoder som speglar ett postkolonialt och intersektionellt perspektiv. En central fråga har varit att tänka kritiskt kring samlingens ursprung och vilka röster och berättelser som inkluderas.

Mmabatho Thobejane och senare Macarena Dusant har lett projektet, vars slutsatser nu sammanställts i en "bruksanvisning" för hur Grafikens Hus kan arbeta framåt – och som kan inspirera andra institutioner. Samlande tankar belyser frågor om hur en samling kan fungera som en länk mellan olika grafiksamlingar, samtidigt som den skapar en dialog med samtiden, konsten och sin omgivning.

Projektets slutseminarium syftar till att öppna upp arbetsprocessen för transparens och inbjuda till diskussion.

– Det här är en möjlighet för kollegor och intresserade att närma sig både metodiken och de kollektiva insikterna vi vunnit,  säger Nina Beckmann. Med opponenter som Olivia Berkowicz från Röhsska museet och René León-Rosales från Mångkulturellt centrum, kommer seminariet att erbjuda en öppen diskussion om projektets metoder.

Michael Barrett, intendent vid Världskulturmuseerna, beskriver projektet som en viktig referens för sektorn.

– Samlande tankar har på djupet genomlyst vad en samling betyder i samtiden och vad den skulle kunna vara i framtiden. De inkluderande metoderna och dekoloniala perspektiven är banbrytande och öppnar nya möjligheter för alla kulturinstitutioner.

Seminariet på Etnografiska museet blir en plats för diskussion där publiken inbjuds att kritiskt granska och reflektera kring projektets metoder – metoder som inte bara utmanar, utan som också formar framtiden för hur vi bevarar och förmedlar kulturarv.

För medverkan krävs registrering, som rapporterande journalist är seminariet gratis (övriga deltagare betalar en avgift på 100 kronor). Fika från Matmekka dukas fram. Begränsat antal platser.

Seminariet sker på svenska med översatt material till engelska. The seminar will be held in Swedish with material translated to English.

Seminariet kommer att spelas in via ljudupptagning.

Läs mer om slutseminariet på vår hemsida.

Hur kan en samling bli en mötesplats för dialog och bidra till att tänka om vad samlingar och arkiv kan vara? Samlande tankar/Collecting Thoughts är ett treårigt projekt där Grafikens Hus har studerat samlandets och arkivområdets historia, samt vad det innebär att samla idag. 

Samlingar som Mötesplats

Arkivens dag är ett nationellt arrangemang som syftar till att lyfta fram vikten av våra arkiv och visa vilken betydelse informationen har för vårt gemensamma kulturarv.

Visning av lokaler och verksamhet klockan 10.00–14.00. Möjlighet för besökare att få hjälp med digitisering av upp till 80 diabilder. Gratis fika. Arrangemanget sker i samverkan med Släktföreningen Huss.

Öppet klockan 11.00–15.00 i samarbete med Föreningsarkivet i Jämtlands län.  Under dagen erbjuds föredrag, visning av utställningen "Spår av livspusslet" forskarbyrån för barn, hjälp med släktforskning och texttolkning. Kafé med bildspel från Jämtländskt yrkesliv och fritid. 

Öppet hus mellan klockan 12.00–16.00. Besökare kan lyssna på föreläsningar, sitta ner och brodera en stund, forska i läsesalen, fika och givetvis få reda på en massa intressant om arkiv! Arrangemanget sker i samverkan med Föreningsarkivet Västernorrland, Västernorrlands regionarkiv, Härnösands kommunarkiv och Näringslivsarkiv i Norrland - NIN.

Öppet i stadsarkivets och stadsbibliotekets lokaler klockan 11.00–16.00 med bland annat bokbord, bildspel, utställningar och föredrag. Arrangemanget sker i samverkan med Folkrörelsearkivet för Uppsala län, Institutet för språk och folkminnen (Isof), Svenska kyrkans arkiv, Uppsala stadsarkiv och Uppsala stadsbibliotek. 

Öppet klockan 11.00–14.00 med föreläsningar, visningar, tipspromenad, bokbord och fika. Tre föreningar finns också på plats: Storstockholms släktforskarförening, Södra Roslagens släktforskarförening och Motorhistoriska Sällskapet i Sverige.

Öppet klockan 9.30–15.00. Mats Hemström kommer att föreläsa om Sverige 1809 – Krig och statskupp. Där utöver erbjuds visningar, hjälp med forskning i våra databaser och register samt bokförsäljning.

Öppet hus på Arkivcentrum Gotland klockan 10.00–16.00. Lyssna på föredrag, se filmvisningar och utställningar. Det kommer att finnas servering, möjlighet att prova på att släktforska, gå tipspromenad och pyssla i barnverkstaden. Arrangemanget sker i samverkan med Regionarkivet Gotland och Gotlands släktforskarförening.

Lördagsöppet i läsesalen klockan 10.00–14.00. Vi bjuder dessutom in till tre programpunkter i vår hörsal under dagen: Liseberg i backspegeln, Börja person- och släktforska! samt Utvandrade. 

Riksarkivet i Vadstena medverkar vid länsarrangemanget på biblioteket i Valdemarsvik klockan 10.00–15.00. Där erbjuds bland annat föredrag av Daniel Hermansson från Historiepodden som talar om Att arbeta med sitt fritidsintresse. 

Välkommen till Riksarkivet i Lund och Arkivcentrum Syd klockan 10.00–15.00. Program för dagen kommer inom kort, håll utkik på vår webbplats. 

Den 9 november är det dags för Arkivens dag, och i år är temat "Arbete och fritid". Riksarkivet bjuder in till en dag fylld med spännande aktiviteter på flera platser runt om i landet.

Fira Arkivens dag 9 november

Dessa föreskrifter kompletterar EU dataskyddsförordning (GDPR) och ger nödvändigt rättsligt stöd för personuppgiftsansvariga inom den enskilda arkivsektorn.

Föreskrifterna syftar till att säkerställa att dessa aktörer kan bevara och tillgängliggöra viktigt arkivmaterial samtidigt som enskildas personliga integritet skyddas. Begreppet "arkivändamål av allmänt intresse" är dock ett EU-rättsligt begrepp som inte är specifikt definierat i föreskrifterna. Det är därför upp till varje enskild arkivbildare eller institution att bedöma detta i relation till deras personuppgiftsbehandlingar.

Föreskrifterna är särskilt relevanta för hantering av känsliga personuppgifter. Enskilda arkivbildare som hanterar dessa uppgifter omfattas av särskilda regler, och endast i de fall där vidarebehandling sker. Annars kan arkivbildarna förlita sig direkt på dataskyddsförordningen. Reglerna innebär också begränsningar när det gäller utlämnande av känsliga personuppgifter eller uppgifter om lagöverträdelser, för att minska risken för att skyddsvärda personuppgifter röjs obehörigt.

Enskilda arkivinstitutioner måste uppfylla specifika krav på resurser och kompetens för att garantera långsiktig bevaring av arkivmaterial. Detta är viktigt både för den långsiktiga informationsförsörjningen och för att bevara vårt gemensamma kulturarv. Samtidigt ska tillgången till materialet balanseras mot ett starkt skydd för enskildas integritet.

Den 16 oktober 2024 trädde Riksarkivets nya föreskrifter i kraft, vilket innebär att enskilda arkivbildare och enskilda arkivinstitutioner nu får utökade möjligheter att behandla personuppgifter för arkivändamål av allmänt intresse.

Personuppgiftsbehandling hos enskilda arkiv

Föreskriften om behandling av personuppgifter för arkivändamål av allmänt intresse reglerar enskilda arkivbildare. Det vill säga företag, föreningar, stiftelser och privatpersoner, som skapar information och vill arkivera denna med hänvisning till allmänt intresse. 

Föreskriften reglerar också vad som gäller för enskilda arkivbevarare, det vill säga arkivinstitutioner, museer och bibliotek med enskild huvudman, samt lokalhistoriska sällskap, hembygdsföreningar som arkiverar informationsbestånd efter enskilda arkivbildare. 

Föreskriften kommer att publiceras här.

När: fredagen den 4 oktober, kl 10-11.30

Målgrupp: Anställda på arkiv, museer, bibliotek samt lokalhistoriska föreningar, intresseorganisationer, företag, med flera

Svenska Arkivförbundet och Riksarkivet bjuder in till två webbinar där föreskriften om behandling av personuppgifter för arkivändamål av allmänt intresse, ibland kallad “GDPR-rafsen”, presenteras. Det kommer också finnas tillfälle att ställa frågor.

Frågestund med Riksarkivet om GDPR-rafsen

Projekten berör totalt cirka 100 000 foton i museets arkiv av fotografer som K W Gullers, Gösta Glase, Bo Trenter, Karl Erik Granath samt Siv och Key Nilsson. Utvecklingsarbetet sker i nära samverkan med KulturIT, Wikimedia Sverige och fotohistorisk expertis knuten till Stockholms universitet. Kopplat till projektet finns även ett externt större forskningsprojekt vid Lunds universitet som med hjälp av AI utforskar hur mjukvara kan hjälpa historiker att nå ny historisk kunskap.

Nordiska museet baserar beslutet om vilka bilder som ska digitaliseras på en kombination av olika kriterier. Dels bedöms bildernas relevans, dels dess fysiska tillstånd. Urvalet har skett i samarbete med professor Anna Näslund och de bilder som har valts ut utgör en del de kulturhistoriskt mest betydelsefulla bilderna i samlingen av nedbrytningshotade plastnegativ. 

Relativt lite material från 1900-talets andra hälft har blivit digitaliserade i tidigare projekt.
För att bättre representera olika tidsperioder i den "digitala samlingen" har fotografier producerade från 1960 och framåt prioriterats, liksom kvinnliga fotografer. Likaså har den allra största delen av det bildmaterial som digitaliserat hittills varit i svartvitt och därför har färgbilder prioriterats inom dessa två projekt. Bilder som är ovanliga, unika och därmed oersättliga har valts framför bilder som finns i stora mängder och i flera institutioners samlingar. Ambitionen har varit att urvalet ska omfatta en bredd av fotografer som skildrar människor, platser, föremål och händelser kopplade till vardagslivet i Norden.

I projektet Bildminnen för framtiden utvecklar Nordiska museets sin digitaliseringsverksamhet från projektet 100 000 Bildminnen.

I projektet Hotade minnen - Sveriges historia i bilder digitaliserar Nordiska museet ett urval av de kultur- och fotografihistoriskt mest väsentliga delarna av sin nitrat- och acetatsamling och gör dem tillgängliga.  

De digitaliserade bilderna publiceras löpande på digitaltmuseum.se.

Ett urval av bilderna publiceras löpande på Instagram: instagram.com/nordiskabildminnen

Nordiska museet fortsätter att rädda och digitalisera fotografier från sina stora bildsamlingar. Under perioden 2024-2026 pågår två digitaliseringsprojekt med syfte att säkra material som riskerar att annars brytas ner. Bilderna görs även tillgängliga för forskare och allmänhet.

Nordiska museet digitaliserar 100 000 hotade bildminnen

Föredragen sänds digitalt, via zoom, med start klockan 11.30. 
Länk till föredraget skickas när anmälan kommit in.

Följ med till senmedeltidens Arboga och hör om de anklagelser och straff som förekom i stadens domstol. Vad sade lagen, och hur följde invånarna den? Nina Sjöberg från Riksarkivet ger en inblick i sedlighetsbrottens verklighet. 

Mer info och anmälan: Sedlighetsbrott under medeltiden

Skånska mejerier, videovåld och sjöfolk 

Jens Kling berättar om nedladdningsbara kulturarvsdatadata från Riksarkivet som avslöjar intressanta fakta, från energikrisen på 70-talet till filmcensur och brott som ”Oljud vid auktion” på 1800-talet. 

Mer info och anmälan: Skånska mejerier, videovåld och sjöfolk

Under andra världskriget evakuerades omkring 70 000 finska barn till Sverige. Ulrica Hofverberg går igenom arkivhandlingar och berättar om dessa barns resor och deras svenska fosterfamiljer. 

Bildtext: Lottor och hjälpsystrar som ledsagar barn på deras resor (här tåg) mellan Sverige och Finland. Bilden är från arkivet Hjälpkommitténs för Finlands barn arkiv, volym K1.

Riksarkivet bjuder in till en spännande höst med tre kostnadsfria, digitala lunchföredrag. Passa på att lära dig mer om historiska teman som sträcker sig från medeltidens domstolar till krigsbarnens öden under andra världskriget.

Från medeltida brott till finska krigsbarn

·      Tisdagen den 24 september 2024: Webbinarium Arkiv och beredskap (repris).
Under våren 2024 genomförde Riksarkivet ett webbinarium på temat arkiv och beredskap. Eftersom intresset var stort erbjuder vi ett nytt tillfälle att vara med. Läs mer och anmäl dig här.

·      Onsdagen den 2 oktober 2024: Arkiv och beredskap – fördjupning

·      Torsdagen den 14 november 2024 Arkiv och beredskap – fördjupning.

Webbinarierna kommer att gå djupare in i frågor som rör hotbilder, planering och skydd av arkiven. Det blir också en uppdatering om vad Riksarkivet arbetar med just nu inom beredskapsområdet. Läs mer och anmäl dig här

Lyssna på Arkivpoddens serie i tre delar på temat arkiv och beredskap. Poddserien vänder sig till arkivarier och andra som arbetar med informationshantering, och till dem som arbetar med beredskap och säkerhetsfrågor. Men alla som är intresserade av arkivens roll i samhället, inte minst i dessa tider av skärpt säkerhetsläge, kan lyssna på avsnitten.

Del. 3. Den värsta dagen i Riksarkivets historia

Vid extraordinära händelser och kriser med påverkan på samhället behöver man kunna kartlägga orsaker, utvärdera åtgärder och utkräva ansvar. Då är det viktigt att det finns arkiv att tillgå som på ett utförligt sätt vittnar om krisens omfattning och konsekvenser. Det kan därför vara motiverat med ett utökat bevarande även av handlingar som i normala fall inte skulle ha hamnat i arkiven.

För att stödja myndigheters möjligheter att genomföra ett utökat bevarande i kris har Riksarkivet tagit fram en vägledning.

Som läget i världen ser ut är frågor om krigsberedskap och totalförsvar aktuella för hela samhället – det gäller även arkiven. Riksarkivet har märkt en stor efterfrågan på stöd i frågor om beredskap för arkiv. Under hösten 2024 är ett antal aktiviteter inplanerade som rör beredskapsplanering.

Webbinarium och workshopar om arkiv och beredskap

Rullorna, eller listorna, skrevs vid de olika häktena och fängelserna och skickades varje månad in till Justitiekanslern. Hela den här serien täcker åren 1750–1906 och just nu pågår arbetet med att indexera de månadsvisa rullorna som skickades in till Justitiekanslern 1750–1850. 

Det sökbara registret innehåller 1 121 197 sökbara poster för åren 1825–1850. Registret uppdateras efterhand som indexeringen blir klar. 

I registret går det att söka på fångens för- och efternamn, titel/yrke, plats, rullans datum, inskrivningsdatum, brott, fängelse/häkte och län.

På den registrerade bilden, som öppnas genom att klicka på länken till källan, finns ofta mer information att hitta. Till exempel relationer mellan fångarna, information om när de skickades till olika rättegångar, om de sitter kvar för att de har överklagat till hovrätten samt om de suttit av sitt straff eller skickats vidare till ett fängelse. 

Om alla rullor finns bevarade kan man hitta många ingångar (varje månad) till fången och kan på så sätt följa honom eller henne. Det går även få ingångar till andra handlingar.

Läs mer om fängelserullorna och vad som ingår. 

För att kunna söka i registret krävs ett abonnemang hos ArkivDigital.

ArkivDigital lanserar ett personregister till fängelserullorna för att göra det enklare för släktforskare att hitta uppgifter om sina förfäder och släktingar som satt i fängelse.

Nu blir fängelserullorna sökbara

I kommittén ingår Riksarkivet, Kungliga biblioteket (KB) samt representanter från ICOM (International Council of Museums) och ICOMOS (International Council on Monuments and Sites).

ICBS arbetar utifrån Haagkonventionen från 1954, som syftar till att skydda kulturarv som hotas av krig, konflikter eller naturkatastrofer. Konventionen är en del av "krigets lagar" och har godkänts av FN:s medlemsländer.

Nationella kommittéer för Blue Shield har hittills bildats i närmare 40 länder. De arbetar ideellt, och deras medlemmar kommer i regel från kulturarvsinstitutioner. Med hänsyn till det aktuella säkerhetsläget i Europa finns det ett ökat behov av att stärka medvetenheten om kulturarvets utsatthet under krig och konflikter. Sveriges medlemskap i Nato medför även specifika krav på skyddet av kulturarv.

– En av Blue Shields främsta styrkor är möjligheten för olika yrkesgrupper inom kulturarvssektorn att mötas och utbyta erfarenheter, både nationellt och internationellt, säger Helene Rånlund, ordförande i interimsstyrelsen för Blue Shield Sweden.

Hon betonar vikten av nätverksskapande och samarbete, både vad gäller resurser och kompetens. Genom att ta del av erfarenheter från länder som har hanterat skyddet av kulturarv i konflikter och katastrofer kan Sverige få värdefull kunskap.

Johanna Fries Markiewicz, Riksarkivets representant i interimstyrelsen, framhåller den stora vinsten med en nationell kommitté som samlar expertis från arkiv, bibliotek och museer.

– Det finns brister i resurser och beredskap inom kultursektorn på regional och kommunal nivå, samtidigt som efterfrågan på utbildning och kunskap är stor. Vi hoppas att Blue Shield Sweden kan bidra till att fylla dessa luckor, säger Johanna.

Ett konstituerande årsmöte för den svenska Blue Shield-kommittén är planerat till oktober. Fram till dess leds arbetet av en interimsstyrelse bestående av följande medlemmar:

Johanna Fries Markiewicz, Riksarkivet för ICA

Greger Bergvall, Kungliga biblioteket för IFLA

Akram Ijla, PhD., Culture Heritage in Conflict

Carl L. Thunberg, Västernorrlands Museum

Blue Shield Sweden deltar vid Blue Shield Internationals General Assembly i Bukarest den 10–12 september, där 70-årsjubileet av Haagkonventionen uppmärksammas. Organisationens namn kommer från den blå skölden som enligt konventionen kan användas för att markera och skydda kulturegendom under väpnade konflikter.

Läs mer om Blue Shield på deras webbplats.

The International Committee of the Blue Shield (ICBS) har godkänt Sveriges ansökan om att bilda en nationell kommitté för skydd av kulturarv i händelse av väpnade konflikter och naturkatastrofer.

Blue Shield Sweden

Utmärkelsen ges sedan 1997 till kvinnor för insatser inom bland annat statlig förvaltning, industri, vetenskap, utbildning, kultur och välgörenhet. Tillkännagivandet gjordes i samband med firandet av Ukrainas självständighetsdag.

– Jag är mycket hedrad av denna utmärkelse. Det är ett erkännande för det arbete Riksarkivet har gjort för att stödja det ukrainska arkivväsendet, både före och under den pågående invasionen. Det visar också på arkivens viktiga roll för att bevara vårt kulturarv och för att säkerställa samhällsviktig information i tider av kris, säger Karin Åström Iko.

I samband med firandet den 24 augusti meddelade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att flera utländska medborgare skulle föräras utmärkelser för sina betydande insatser i att stärka internationellt samarbete och stöd till ett självständigt Ukraina.

Riksarkivets chef Karin Åström Iko kommer efter beslut av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att tilldelas prinsessan Olgas orden av tredje graden.

Karin Åström Iko får medalj av president Zelenskyj

Evenemanget behöver inte vara omfattande eller locka hundratals besökare. Istället kan det ses som en chans att dela passionen för arkiv med andra, skapa nya kollegiala kontakter och introducera nya besökare till arkivens fascinerande värld. Varje nytt ansikte som upptäcker vad som görs inom arkiven, representerar en framtida besökare och kanske till och med en framtida arkivarie.

Årets tema, "Arbete och fritid", erbjuder ett bra tillfälle att belysa vad en arkivarie gör. Temat är brett och öppet för tolkning, vilket ger stor frihet i hur arrangemanget kan utformas. Det kan till exempel innebära att visa på historiska yrken genom unika dokument, eller att utforska fritidens förändringar över tid. Fantasin är det enda som sätter gränsen.

På senare år har det blivit allt vanligare att samarbeta med andra arkivinstitutioner och anordna större evenemang, som en form av arkivmässa. Det är ett utmärkt sätt att nå ut till en bredare publik och att gemensamt visa bredden i arkivens arbete.

Regionala kontaktpersoner som har varit med och anordnat Arkivens dag tidigare delar gärna med sig av sina erfarenheter. Du hittar kontaktuppgifter till dem på arkivensdag.se.

Den 9 november närmar sig, och det är dags för en av årets höjdpunkter inom arkivvärlden: Arkivens Dag. Det är inte bara ett tillfälle att öppna upp arkivens dörrar för allmänheten, utan också en möjlighet att visa på värdet av arkivariernas arbete och att engagera fler människor i arkivens värld.

Var med och fira Arkivens Dag

Detta väcker oro hos många inom arkivsektorn, som betonar att utbildade arkivarier är avgörande för att säkerställa en strategisk och effektiv informationshantering i dagens alltmer komplexa digitala miljöer.

Riksarkivet, den myndighet som ansvarar för bevarandet av Sveriges kulturarv och offentliga dokument, delar denna oro.

– Detta är allvarligt. Vi har nyligen påtalat för regeringen att samhällsviktig information saknar tillräckligt skydd hos bland annat kommuner och enskilda aktörer. Bristen på tillräcklig kompetens hos kommunerna är ytterligare ett bevis på detta. Det behövs en lösning så att informationen hanteras likvärdigt, oavsett i vilken kommun den samhällsviktiga informationen finns, säger riksarkivarie Karin Åström Iko.

Riksarkivet har sedan tidigare varnat för de risker som bristen på kompetens medför. I samband med arkivutredningen 2019 presenterade myndigheten flera förslag på hur kommunernas och regionernas ansvar för sina arkiv skulle kunna stärkas.

Senast i slutet av maj 2024 redovisade Riksarkivet ett uppdrag till regeringen där flera åtgärder föreslås för att förbättra skyddet och det långsiktiga bevarandet av samhällsviktig information.

Bristerna i kommunernas arkivkompetens innebär att risken för att viktig information förloras eller hanteras felaktigt ökar, något som kan få långtgående konsekvenser för både medborgare och samhälle. Det är därför av yttersta vikt att frågan om arkivkompetens prioriteras och att nödvändiga resurser avsätts för att säkerställa att alla kommuner, oavsett storlek, kan hantera sina arkiv på ett adekvat sätt.

En ny undersökning från Magasin K avslöjar en alarmerande kompetensbrist inom kommunernas arkivhantering. Hela 40 procent av Sveriges kommuner saknar tillgång till en utbildad arkivarie, vare sig som anställd eller som konsult med högskoleutbildning inom arkivvetenskap.

Utbildade arkivarier saknas i kommunarkiven

Nordiska arkivdagar arrangeras vart tredje år i samarbete mellan de fem nordiska nationalarkiven. Konferensen är en viktig mötesplats för alla som arbetar med arkiv, dokumentation och informationshantering i hela Norden.

Temat för nästa år är ”Arkivens betydelse i samhället”. Ta chansen att lämna in förslag på föreläsningar, presentationer, paneldiskussioner eller workshops. Deadline för bidrag är den 1 september 2024.

Säkra arkiv i osäkra tider I osäkra tider är åtgärder för att säkra arkiven viktigare än någonsin. Kommittén söker bidrag som belyser hantering av sådana hot som cyberattacker, klimatförändringar och naturkatastrofer. Värdet av samarbete mellan nationella och internationella institutioner är intressant i detta sammanhang. En annan relevant fråga är hur arkivinstitutioner och andra som förvaltar arkiv hanterar ekonomiska nedgångstider. Det är också intressant med bidrag som adresserar hur man kan skydda känslig information samtidigt som man säkerställer tillgänglighet och integritet.

Arkivens potential Arkiven innehåller stora mängder information som har stort potential att bidra till ny kunskap i samhället. Nya teknologiska metoder kommer att göra det mycket enklare att hämta ut detta innehåll. Hur kan vi utnyttja dessa möjligheter? Hur kan vi säkerställa att data och arkivmaterial är tillgängligt och användbart för breda användargrupper? Arkivens värde är starkt kopplat till att de används och delas tvärs över samhället.

Bidrag som utforskar hur arkiv och den information de innehåller kan utnyttjas på bästa möjliga sätt välkomnas. Hur kan standardisering i den digitala tidsåldern bidra till ökad tillgänglighet och återanvändning av data? Andra relevanta bidrag är diskussioner kring implementeringen av internationella och nationella standarder liksom bidrag som belyser hur data kan göras tillgängliga för tvärvetenskaplig forskning. Exempel på innovativa projekt och samarbeten med andra kulturinstitutioner som bibliotek och museer kommer också att vara av stort intresse. Hållbar dataförvaltning, inklusive miljövänliga strategier och teknologiska lösningar för minskad energiförbrukning är andra intressanta områden.

Nya teknologiska möjligheter I en värld där datamängden växer exponentiellt, står vi inför unika möjligheter och några utmaningar. Här efterfrågas bidrag som utforskar nya teknologiska möjligheter för att hantera, långtidsbevara och tillgängliggöra stora datamängder. Vilka behov finns av standardisering och dataförvaltning för att säkerställa konsistens och tillförlitlighet? Hur kan artificiell intelligens, språkteknologier och maskininlärning bidra? Hur kan data göras tillgänglig och användbar för tvärvetenskaplig forskning med AI, samtidigt som man upprätthåller integritet, etiska och arkivmässiga principer?

Ett annat aktuellt område är användningen av ny teknologi inom offentlig förvaltning och privat sektor. Idag används AI i problemlösning och beslutsprocesser. Hur dokumenteras detta? Och vad betyder det för senare användning av arkiven? I vilken grad reglerar lagstiftningen detta idag och vilka är behoven framöver?

Nordiska arkivdagar genomförs den 16-17 september 2025 i Oslo. Programkommittén för konferensen efterlyser nu bidrag till programmet.

Call for paper - Nordiska arkivdagar 2025

Tidskriften kommer ut med fyra nummer varje år. Rollerna som ordförande och ansvarig utgivare alternerar mellan föreningarna och innehas för närvarande av Arkivförbundets Lars Ilshammar. För produktionen står Roy, en av Sveriges ledande byråer inom redaktionell kommunikation.

Vi som arbetar med tidskriften

Tidskriften Arkiv ägs och drivs gemensamt av tre arkivföreningar: NLA, Arkeion och Svenska Arkivförbundet som tillsammans driver Föreningen Svensk Arkivtidskrift och bidrar med både styrelseledamöter och redaktörer.

Redaktionen

Fler reportage

Ny kunskap om medeltida litterära nätverk i Norden