I den webbaserade plattformen topotek, eller topotheque som den kallas i Österrike där den har utvecklats, finns goda möjligheter för alla att bidra med sina minnen, sin kunskap, bilder och dokument. Topotek är ett ”online-­arkiv” för lokalhistoria som drivs av användarna som nu även finns i Sverige.

Topotek används idag i 13 europeiska länder och i nuläget finns närmare 300 lokala topotek. Allt började i Österrike med Alexander Schatek, en engagerad person med intresse för lokalhistoria och teknik. Systemet utvecklades successivt och drivs sedan några år av ICARUS (International centre for archival research) med säte i Wien. Svenska Riksarkivet deltog tillsammans med ett 20-tal partners under 2014-2018 i det EU-finansierade projektet co:op – ”The creative archives and users network” – inom ramen för Kreativa Europa programmet. I en del av co:op-projektet översattes och utvecklades topoteksplattformen vidare för att passa olika användare och länder.

I flera länder i Central- och Sydeuropa saknas en infrastruktur av arkivinstitutioner och lokalhistoriska föreningar som omhändertar privata arkiv på det sätt vi är vana vid i Norden. I Sverige har vi arkivinstitutioner för enskilda arkiv och en livaktig hembygdsrörelse. Topoteken har, framförallt i Österrike, blivit en möjlighet för alla med ett lokalhistoriskt intresse att samla in och dela med sig av fotografier och dokument från den trakt man har kunskap om.

Topoteken drivs på många håll med stöd av en stad eller kommun och kan idag liknas vid något av en folkrörelse med engagerade ”topotekare” som regelbundet håller möten för att arbeta med plattformen. I länder som saknar arkivinstitutioner eller motsvarande som kan ta hand om och bevara material från den enskilda sektorn fortsätter handlingarna som laddas upp att finnas i privat ägo. I andra länder, precis som i Sverige, uppmanas allmänheten eller föreningen att lämna in sina handlingar till ett arkiv för att bevaras där.

Vem är mannen på bilden? I samband med lanseringen av Topotek Gotland lades bilden ut och inom två dagar hade Landsarkivet i Visby fått information om att fotografiet föreställde Helge Beckman, bror till Tycho Beckman vars glasnegativsamling hade publicerats i Topoteket. Foto: Tycho Beckman, Riksarkivet Landsarkivet i Visby.

Sex topotek i Sverige

I Sverige finns sedan en tid tillbaka sex topotek. Fyra drivs av arkivinstitutioner: Riksarkivet-Landsarkivet i Visby respektive Östersund, Blekingearkivet och Östergötlands Arkivförbund och två föreningar, Estlandssvenskarnas kulturförening SOV och Föreningen Svenskbyborna. Syftet i co:op-projektet var att utveckla topoteksplattformen för olika användare. I Sverige har topoteken fungerat väl för institutionerna som en fotodatabas för att presentera bildsamlingar, men också för att samla in nytt material till arkivet. Blekingearkivet har bland annat publicerat en stor samling glasplåtar från Listerlandet efter fotografen Sven Hellgren. Landsarkivet i Visby har presenterat en del av sin stora fotografiska samling, många med utgången upphovsrätt och fler kommer att publiceras. Estlandssvenskarnas kulturförening har publicerat fotografier, film och bilder på föremål från sina samlingar. Eftersom även Riksarkivet i Estland deltog i utvecklandet av topoteket i co:op-projektet kan intresserade till viss del söka i plattformen på estniska. Östergötlands Arkivförbund har valt att publicera en stor samling flyg­fotografier. Föreningen Svenskbyborna har arbetat med att publicera material som föreningen bevarar i Sverige och samarbetar också med svenskbybor i Kanada och de som bor kvar i Ukraina. Just nu bildar föreningen en arkivgrupp för att arbeta med identifiering av fotografier.

Topoteken är uppbyggda för att enkelt kunna användas av eller för att arbeta med frivilliga. I tider när vi talar om begrepp som crowdsourcing, volontärer och citizen science fungerar plattformen utmärkt. Enskilda kan efter anmälan få en inloggning och exempelvis publicera sina egna fotografier och dokument eller hjälpa till med att identifiera bilder åt en förening eller arkivinstitutionen. Det finns också möjlighet att ställa frågor som var och när bilden är tagen till användarna för att få in kompletterande uppgifter. Svaren kommer in via e-post till den verksamhet som är ansvarig för topoteket. Det går däremot inte att kommentera bilder direkt i plattformen utan alla kommentarer modereras först av den verksamhet som är ansvarig.

Fotografens kommentar ”Mor Johann u Emilie Larsson Fäiä skall ste u räkä”. Fotografi daterat 27 november 1912 taget av Mathias Klintberg vars glasplåtar förvaras vid Lands­arkivet i Visby. Bilden kan laddas ner från Topotek Gotland.

Taggas med platsinformation

Ordet topotek för tankarna till topografi och är som det låter i första hand ett system som har med plats och geografi att göra. I plattformen kan besökaren navigera med hjälp av en karta utifrån Google-maps och det material som läggs upp kan taggas med platsinformation. Något som uppskattas särskilt är att det går att placera in vyer av en bild i kartan eller markera hur en fotograf stod när bilden togs. Det är enkelt att jämföra bilder på en plats från förr och nu, och fotografierna kan presenteras som olika tidsskikt. Sökmöjligheterna är många, förutom navigering via en kartbild kan besökaren söka bilder och dokument utifrån datering eller via en tidsaxel. Det finns också möjlighet att söka via taggar och ämnesord och via detaljer i bilder. I exempelvis gruppbilder kan varje person enkelt taggas i själva bilden, något som är väldigt uppskattat.  Detaljer i en bild kan taggas särskilt om det är något speciellt man vill lyfta fram.

Eftersom systemet bygger på frivillighet och volontärer finns inga fasta ämnesord utan det är upp till den som lägger in material att själv välja sökord. Avsaknaden av fasta ämnesord är möjligen något som man inom professionen kan förfasas över, men som uppskattas av användarna och är själva poängen med systemet. När ett visst sökord använts flera gånger kommer det upp som ett förslag vid sökningar nästa gång en bild ska taggas.

Topoteken fungerar i första hand bäst för fotografier, men det går också att ladda upp film, ljud, kartor, dokument, tidningsurklipp och liknande. För flera materialkategorier finns särskilda gränssnitt för registrering. Det går också bra att länka ett textdokument till en bild och till exempel koppla samman sidor i ett fotoalbum. Det finns ingen begränsning i mängden material som laddas upp i ett topotek och man kan med fördel ladda upp bilder i hög upplösning. Fotografier och dokument behåller den metadata som finns i filen när den laddas upp, metadatan behålls också om en bild laddas ner.

Östergötlands Arkivförbund har publicerat en stor samling flygfotografier från journalisten Anders Witt. Han fotograferade under 25 års tid och flög till en början ensam, med kameran i en hand och flygreglagen i den andra. Att byta film i kameran kunde vara problematiskt, efterhand tog han in en annan pilot. Anders Witt monterad på ett av hans flygfoton. Foto: Albin Lindqvist/Anders Witt

Uppladdaren bestämmer

Upphovsrätten då? Hur hanterar man den? Det är den som laddar upp material som bestämmer hur det får användas och sätter en licens och anger eventuell upphovsrätt på fotografiet. Det går bra att använda Creative Commons, (CC) eller att ange att bilden har full upphovsrätt. I samband med det avtal som tecknas med varje person som laddar upp material intygar personen att den själv innehar upphovsrätten eller har rätt att ladda upp material åt någon annan. För användarna blir det sedan enkelt och tydligt om man behöver ta kontakt med upphovsmannen för att få använda ett fotografi eller om det är fritt fram att ladda ner en bild. Det är möjligt för den som publicerar en bild att välja om den som vill använda fotografiet kan ladda ner eller dela det. På Gotland har ett samarbete startats tillsammans med IT-pedagoger inom skolan för att underlätta för eleverna att ta del av det material som publiceras i topoteket. Just möjligheten att ladda ner bilder och att det tydligt framgår hur de får användas upplevs som mycket positivt.

Vilka är då de positiva erfarenheterna? Återkopplingen från användare är att det är enkelt och lätt att söka i topoteket. Det är roligt och känns värdefullt att få bidra med kunskap. Det uppfattas också som enkelt att ladda upp och tagga material. Att det är tydligt kring frågor om ursprung och upphovsrätt uppfattas som positivt både från rättighetsinnehavare och användare. Att det tar en viss tid att få ett eget inlogg för att ladda upp material och att man skriver ett avtal innan uppfattas som seriöst och många jämför med Facebook där man som fotograf förlorar kontrollen över sina bilder. Möjligheten att ladda upp bilder i hög upplösning och att metadata följer med uppskattas. Från föreningarna och institutionernas sida är det positivt att få kompletterande kunskap till det material som publicerats.

Vem kan starta ett topotek och hur gör man?

Ett topotek kan startas av enskilda personer, föreningar, företag eller institutioner. Ett avtal tecknas med ICARUS och kontakten kan gärna gå genom Riksarkivet och undertecknad. Eftersom Riksarkivet var partner i det EU-projekt som har utvecklat topoteket kan intresserade få en rabatt på den årliga användarlicensen. För närvarande är kostnaden 300 EUR per år. Det finns en handbok översatt till svenska, men utgångspunkten är att systemet ska vara självinstruerande och så enkelt som möjligt att använda. Varför inte bli topotekare du med? Kontakta\nmaria.larsson-ostergren@riksarkivet.se

Topotek Gotland

gotland.topotek.se

Drivs av Riksarkivet – Landsarkivet I Visby och lanserades i november 2017

Ett urval av landsarkivets stora fotografiska samling och några lokalhistoriska filmer finns publicerade. Många fotografier kan fritt laddas ner. Ett projekt från Uppsala universitet Campus Gotland som dokumenterar Botaniska trädgården deltar, några hembygdsföreningar samt många privatpersoner som hjälper till med identifiering eller publicerar egna bilder. Landsarkivet håller regelbundet användarträffar och ”topotekscafeer”. Ett samarbete med öns skolor har påbörjats.

Topotek Blekinge

blekinge.topotek.se

Drivs av Blekingearkivet och lanserades i mars 2018.

Blekingearkivet har publicerat fotografier, filmer och dokument ur samlingarna, bland annat en stor samling glasnegativ från Listerlandet. Allmänheten hjälper till med att identifiera bilder, Biblioteket i Sölvesborg liksom Blekinge Musiksamlingar har bidragit med material till topoteket.

Topotek Östergötland

ostergotland.topotek.se

Drivs av Östergötlands Arkivförbund och lanserades hösten 2019.

Arkivförbundet har publicerat en omfattande samling av flygfotografier, i topoteket finns också ett fint urval av glasnegativ från Ringarums hembygdsarkiv. Regionarkivet Östergötland planerar att delta i topoteket.

Topotek Jämtland

jamtland.topotek.se

Drivs av Riksarkivet – Landsarkivet i Östersund och lanserades i januari 2018

Landsarkivet har publicerat ett litet urval av fotografier med utgången upphovsrätt. Många privatpersoner har fått egna inlogg och några hembygdsföreningar planerar att börja publicera i topoteket. För att inspirera till användning arrangerar Landsarkivet ”topotekscaféer”.

Topotek Estlandssvensk

estlandssvensk.topotek.se

Drivs av Estlandssvenskarnas kulturförening SOV och lanserades i september 2018

I topoteket finns dokument, moderna och äldre fotografier, filmer och bilder på föremål från den svenska minoriteten i Estland, flytten och de första åren i Sverige. En arkivgrupp samordnar uppläggen och administrerar systemet. Många fotografier som tidigare inte varit publicerade finns nu tillgängliga i topoteket.

Topotek Svenskbyborna

svenskbyborna.topotek.se

Drivs av Föreningen Svenskbyborna och lanserades i maj 2018.

Publicerar material ur samlingarna som fotografier, filmer och dokument från Ukraina, flytten och det nya livet i Sverige, material som bevarats av medlemmar i Sverige liksom i Kanada och Ukraina. Har startat en arkivgrupp med äldre medlemmar som arbetar med identifiering och komplettering av information.

Länk till den europeiska Topoteks­portalen:\nwww.topothek.at/en

Maria Larsson Östergren\n