Artikeln publicerades i Arkiv 1/ 2021

Företagsmaterial betraktas ofta med skepsis, men kombinerat med andra källtyper kan de ge en djupare och mer nyanserad förståelse av ett skeende.

Historiker måste ofta motivera varför forskning om det förflutna är relevant i dagens samhälle. Det finns många sätt att argumentera, men ett av de viktigaste är att historikern kan bidra till att förstå komplicerade skeenden. Utan att förstå varför något har hänt minskar våra möjligheter att agera adekvat när liknande situationer uppträder igen – det må vara pandemier eller stormning av demokratiska institutioner. För att verkligen förstå krävs ofta att historikern använder sig av olika typer av källor. En viktig sådan, som av olika anledningar ofta betraktas med skepsis, är företagsmaterial. Kombinerat med andra källtyper kan det emellertid ge en djupare och mer nyanserad förståelse av ett skeende och det är därför problematiskt att tillgängligheten inte alltid är som den borde vara.

Avgörande betydelse

Min egen forskning har till stor del handlat om Sveriges relation till Nazityskland. Där har företagsmaterial visat sig ha avgörande betydelse. I den tyska historieskrivningen har kunskap om hur företagsledare i Tyskland tänkte och agerade under nazitiden varit viktig för att förstå hur nazismen kunde få och behålla makten. På liknande sätt har kunskap om svenska företags agerande varit avgörande för att förstå hur den svenska neutralitetspolitiken kunde kombineras med en kraftigt ökad handel med Nazityskland.

I det sammanhanget har material från offentliga arkiv, kombinerat med material från företagsarkiv kunnat visa på det intima samarbetet mellan utrikesdepartementet och företagen.  Den svenska regeringen hade under kriget två mål för sitt agerande – att hålla Sverige utanför stormaktskriget och att försörja sin befolkning. För att uppfylla dessa mål var man beroende av att företagen fortsatte sin handel med Tyskland. Genom att kombinera olika källtyper tydliggörs hur departementstjänstemän, ministrar och företagsledare övertygade varandra om att agerandet var moraliskt rimligt. Motivet var att handlingarna motsvarade det man uppfattade som det svenska folkets vilja.

Detta samtidsperspektiv kontrasterar starkt mot det efterhandsperspektiv där det svenska agerandet av många uppfattas som fegt och moraliskt förkastligt. Att förstå hur man resonerade är självklart inte samma sak som att försvara, men förståelse är nödvändig för att vi ska kunna dra några som helst lärdomar av historien.

Tillför ny dimension

I företagens arkiv finns alla sorters material utöver styrelseprotokoll. Det kan finnas utredningar inför beslut, diskussionsprotokoll, korrespondens, personaltidningar, fackligt material, pressreleaser, tidningsklipp med mera. Materialet är ofta ganska osorterat och det finns inte alltid någon konsekvens i vad som sparats. Ändå kan det bidra med kunskap som skulle vara svår att få på annat sätt.

Som exempel kan nämnas att jag, under arbetet med SKF:s historia, fick mängder av information genom företagets arkivmaterial om hur apartheidpolitiken samexisterade med företagets verksamhet. Denna information kunde ställas mot muntliga källor som gjorde begripligt hur SKF kunde vara kvar i Sydafrika trots bojkott och investeringsstopp. Det tillförde en ny dimension i diskussionen om sambandet mellan ekonomi och politik då det dels framgick att företaget ansåg sig handla moraliskt riktigt i förhållande till krav från de lokala fackföreningarna, dels att företagsledningen hade en agenda som innebar en protest mot den svenska regeringen. Genom att vägra att avsluta sin verksamhet i Sydafrika, trots dålig lönsamhet, demonstrerade företaget liberala principer – staten skulle inte bestämma över var företag bedrev sin verksamhet.

Det är alltså av stor vikt att företagsarkiv finns kvar och används. De kan ge intern information och kvalificerade samtida upplysningar. Samtidigt finns problem förknippade med företagsarkiv. Det slumpvisa urvalet av sparat material gör det ofta svårt att följa en fråga fram till dess lösning och konsekvenser. Det finns ofta också stora problem som har med tillgängligheten att göra. I mitt arbete med SKF:s historia visade det sig att företagets juridiska avdelning hade en avgörande betydelse för att begränsa tillgången, trots att VD och styrelseordförande var positiva. Det kan också vara problematiskt att vissa företag kräver att få se forskningsresultat innan publicering.

Digitaliseringen försvårar arkivhantering

I mitt nuvarande forskningsprojekt ska svensk stålindustris digitalisering och dess betydelse för industriarbetets förändring kartläggas, med SSAB som huvudsakligt exempel.  I detta fall har företagsledningen varit mycket positiv till forskningsuppgiften och inte lagt några som helst hinder i vägen gällande källtillgång.

Istället har ett helt annat problem visat sig ha avgörande betydelse. Som av en händelse är det relaterat just till digitalisering. Det har varit fullt möjligt att ge en relativt god bild av utvecklingen med hjälp av internt företagsmaterial fram till cirka 2005. Vid denna tidpunkt gick företaget över till att förmedla information digitalt. Nästan ingenting sparades på papper och det var oklart vem som hade ansvar för att spara informationen, eller om den överhuvudtaget behövde sparas.

Det innebar att jag som forskare hamnade i den oväntade situationen att den period jag hade minst information om var de senaste 15 åren. Forskningen för denna period har därför fått bygga på tidningsartiklar och muntliga källor, vilket inte är en önskvärd situation. Muntliga källor har visserligen en del fördelar, man kan få veta saker som kan ha varit för känsliga för att nedtecknas vid tillfället, men det finns naturligtvis mängder av problem relaterat till urval och tillförlitlighet. Det är uppenbart att många företag, SSAB är inget undantag, inte anser att arkivhantering är en prioriterad uppgift. Som forskare hänvisas man till vänliga kommunikatörer med mycket begränsade insikter i arkivfrågor.

Spara på säkert sätt

Problemen kring företagsarkiv har ofta beskrivits i termer av tillgänglighet och urval av material. Ibland har det tolkats som att företagen vill dölja oegentligheter. Min egen erfarenhet är dock att detta mer sällan är fallet. Ett betydligt större problem är att företagsledningar saknar intresse för arkivfrågor och inte anser det prioriterat att spara material på ett säkert sätt. På lång sikt är detta ointresse farligare för forskningen än företagens eventuella vilja att dölja sina misstag.

När det gäller material som sparats i digitalt format är det ytterst angeläget att företagen inser vikten av att materialet sparas på ett säkert sätt. Även om man inte vill ge forskare tillgång till materialet i dagsläget kan det vara av stort värde för framtidens historiker. Möjligheten att kombinera olika typer av källor är avgörande för att kunna skriva historia på ett rättvisande sätt. Därigenom kan historikern få möjlighet att genomföra sin viktigaste uppgift – att förstå och därigenom kunna analysera komplicerade händelseförlopp.

Text: Birgit Karlsson