ANNONSER

Att bevara källa “Q”

Artikeln publicerades i Arkiv nr 2 2021

QAnon-rörelsen är en nordamerikansk konspirationsteoretisk rörelse som är spridd över större delen av världen. För att som forskare kunna möta de problem som finns i materialet har jag helt enkelt börjat spara ner det – på ett sätt som kan jäm-föras med vad vi arkivarier brukar benämna en migrering.

I de flesta fall när vi tar hand om ett arkivmaterial som arkivarier gör vi det med arkivbildarens goda minne. De är medvetna om vad vi gör med handlingarna och stödjer förhoppningsvis målet – att skapa ett arkiv utifrån vissa kriterier som sökbarhet, bevarande, tillgänglighet och så vidare. Men när man som forskare sparar ner en källa för att använda i forskning behöver det inte alltid vara så. Speciellt inte när det rör sig om källor som skapats på internet av organisationer som kanske inte vill bli utforskade av akademin.

I min forskning har jag under senare tid intresserat mig för QAnon-rörelsen. En nordamerikansk konspirationsteoretisk rörelse som är spridd över större delen av världen och som fick mycket uppmärksamhet i samband med presidentvalet 2020 och stormningen av Kapitolium. Rörelsen bygger mycket av sitt narrativ på källan ”Q”, en användare på internet som postar små ledtrådar,”drops”, i olika forum.

”Q” ger, eller vill i alla fall ge, sken av att ha insyn i underrättelsetjänst och i politikens korridorer och hens poster tolkas av anhängarna, de så kallade Qanons, lite som om de vore orakelsvar eller horoskop. I och med att ”Q” postar textfragment som anhängarna påbörjar en tolkning av så inleds vad jag valt att kalla ”Q-processen”: ett informationsflöde inte helt olikt det vi kan se i en administrativ process.

Textfragmentet leder till författande av texter i form av Tweets och blogginlägg, till skapandet av film och radio i form av Youtube- och Bitchuteklipp samt poddavsnitt på någon av de otaliga QAnon-poddar som existerar på nätet. I Q-processen blandas budskapet från ”Q” med olika befintliga konspirationsteorier, kring exempelvis bankväsendet, hemliga eliter eller varelser från yttre rymden. Hur de blandas beror lite på vilken anhängare som tolkar ”Q”:s fragmentariska meddelanden.

Bristande kontinuitet ett orosmoln

Självklart blir ”Q”:s poster intressanta både för anhängare av konspirationsteorin och de som vill forska om den. Posterna samlas på olika webbplatser som drivs av anhängare och som motsvarar deras behov av att kunna sprida textfragmenten och göra sökningar och sorteringar. Som forskare kan vissa av anhängarnas behov sammanstråla med dina egna, men det finns alltid ett par saker där de skiljer sig åt. När det gäller sökning i de i dag nästan 5 000 textfragmenten från ”Q” så är det svårt att som forskare helt lita på de verktyg som anhängarna skapat – speciellt eftersom vi inte har någon insyn i hur sökmotorer och annat är anpassade.

När det gäller kontinuitet så finns det alltid en oro att den empiri som man investerar forskningstid i plötsligt ska försvinna. Det som publiceras på internet finns faktiskt inte alltid kvar på internet – i alla fall inte på samma sätt och i samma sorteringsordning. Det har vi sett många exempel på, speciellt under senare år. Just det material jag diskuterar här innehåller stora mängder brutna länkar till speciellt Twitter och Youtube, eftersom större mediasajter rensade ut mängder av konspirationsteoretiskt material under hösten 2020. Vissa delar är således redan förlorade för framtiden.

Grep – hjälp i arbetet

För att kunna möta de problem jag som forskare ser i materialet har jag helt enkelt börjat spara ner det – på ett sätt som kan jämföras med vad vi arkivarier brukar benämna en migrering. Varje ”drop” (som i QAnons kanonisering är numrerade) sparas ner som en ren UTF-8 textfil tillsammans med en bildversion av posten i png-format. Möjligheten finns då att söka i de samlade filerna via program som exempelvis grep (globally search for a regular expression and print matching lines) ett program som finns i alla UNIX-liknande miljöer som Linux, OS X och många andra.

Med grep går det att söka efter matchande mönster som ord (”COVID-19”) eller olika typer av länkat material (http-länkar eller exempelvis olika länkade bildfilsformat). Möjligheterna är nästintill obegränsade i och med att UNIX-liknande miljöer tillåter så kallade ”pipes” där olika kommandon kan kombineras med varandra i många och långa kombinationer. Återsökta ord kan räknas, sorteras och resultaten av sökningarna kan skrivas till nya textfiler för att på så sätt skapa ett nytt undersökningsmaterial.

Bevaras för framtiden

Migreringen innebär även att informationen nu finns i ett format som vi nästan kan utgå ifrån kommer kunna läsas även en bit in i framtiden. En ren textfil + ett relativt vanligt bildformat. Om inget händer med själva informationssamlingen så handlar det om ett bevarandesätt med ganska enkla interna sammanhang, vilka inte bör vara ett problem att återskapa i läsbart format i framtiden.

Att migreringen skapar en informationsmängd som är homogen ger oss även möjlighet att utföra framtida generella konverteringar av materialet till andra filformat etcetera. Ett migrerat källmaterial av denna typ kan användas och återanvändas i flera forskningssammanhang och kan även tillsammans med sin dokumentation användas av andra forskare än den som utfört migrationen. Inte helt olikt hur ett mer ordinärt digitalt arkiv skulle hanteras. Fast i det här fallet hämtat från en arkivbildare ute på internet, omedveten om att den arkiverats på detta sätt.

Text: Rikard Friberg von Sydow

ANNONSER