Vårt deltagande på konferensen gav både en djupare inblick i de hot som översvämningar, extremväder och andra miljömässiga förändringar utgör för vårt kulturarv och innovativa strategier och insatser som görs för att rädda och skydda museisamlingar. Genom vårt deltagande tar vi med oss kunskaper som kan bidra till att bevara samlingarna i vår institution.

Konferensen pågick under fem dagar med föredrag om bland annat klimatsmart strategisk planering som handlade om hur museer kan minska sitt koldioxidavtryck samt anpassa och förbereda sig för att agera på nödsituationer. På agendan stod även restvärdesräddning där volontärer och experter kan samarbeta med utbildning, finansiering och stöd till kulturinstitutioner vid klimatrelaterade katastrofer. Ett specifikt fall rörde identifierandet av giftiga böcker i samlingar över hela världen: en internationell arbetsgrupp har utforskat tillförlitliga identifieringsmetoder för toxiska komponenter i historiska bokbindningar och arkivmaterial och har utvecklat bästa praxis för hantering av sådana samlingar med fokus på hälsa och säkerhet.

Nordiska museets bildarkiv och 100 000 Bildminnen

Under konferensen fick vi från Nordiska museet möjlighet att dela med oss av projektet 100 000 Bildminnen som är ett exempel på hur en incident i samlingar omvandlas till ett initiativ för massdigitisering. Genom att digitalisera vattenskadade negativ har vi räddat dem från ytterligare nedbrytning samt även öppnat upp möjligheter för forskning och kulturellt utbyte. Det var fantastiskt att få berätta museets historia och kulturarv för en bred publik.

Nordiska museet har alltsedan starten samlat in fotografier, konst, vykort, bildtryck och annat bildmaterial och består av det topografiska respektive det ämnesordnade bildarkivet, fotografiska dokumentationer och fältarbeten, enskilda arkiv från fotografer, organisationer, företag och privatpersoner samt filmer.

Arkivmaterialen är delar av ett tjugotal arkiv. Till exempel stora bildsamlingar som K W Gullers (1916–1998) som bland annat dokumenterade de genomgripande förändringar som Sverige har genomgått under 1900-talet; Gösta Glase (1920–2001) som har tagit många klassiska Stockholmsbilder från 1950-talet till och med 1970-talet, men också mindre omfattande arkiv som fiskeriintendent Ossian Olofssons fotografier på jakt och fiske från 1920- och 1930-tal i övre Norrland.  

Restvärdesräddningen

I januari 2021 drabbades nitratarkivens lokal av en vattenläcka och en akut restvärdesräddning genomfördes under två dagar. Insatsen koncentrerades på de arkiv som hamnat under vatten, uppskattningsvis 100 000 negativ. Omfattningen bedömdes som alltför stor för att kunna torka och efterhand beslöts att frysa materialet för att stoppa nedbrytningen.

Projektplanering

Tack vare försäkringsmedel kunde ett masshanteringsprojekt planeras och genomföras med

målet att vårda och digitalisera 100 000 bildnegativ. Projektet planerades med etablering, utrustning och säkerhetsanpassning av en lokal som kunde rymma både vård- och digitaliseringsprocesser. Det ingick intern organisation och rekrytering av personal samt utveckling och testning av processer för lagring, förvaltning i museets samlingssystem Primus samt tillgängliggörande på publiceringsplattformen Digitalt museum.

Text: Karin Neander Karin.Neander@nordiskamuseet.se och Sara Ellenius Sara.Ellenius@nordiskamuseet.se