Vi på tidskriften Arkiv och temaarkiv.se vill rikta ett stort och hjärtligt tack till er alla. Tack för era artiklar, idéer, kommentarer och för att ni delar er kunskap och ert engagemang för arkivens betydelse i samhället.

2025 har varit ett år fyllt av viktiga samtal om digitalisering, kulturarv och framtidens informationsförvaltning. Utan er medverkan och ert intresse hade vi inte kunnat skapa den gemenskap och kunskapsutveckling som gör arkivvärlden så levande.

Nu ser vi fram emot ett nytt år med fler berättelser, fler perspektiv och fortsatt samarbete.

Vi ses på temaarkiv.se och i tidskriften Arkiv.

Varma och festliga hälsningar
Redaktionen och Styrelsen för Tidskriften Arkiv

2025 har varit ett år fyllt av samtal om arkivens roll i en tid av digitalisering, kulturarv och förändring. Tack vare er har vi kunnat skapa en levande mötesplats för kunskap och idéer. Nu vill vi i redaktionen tillsammans med vår styrelse önska er en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

🎄 God Jul och Gott Nytt År! 🎄

I sitt Intressepolitiska program betonar Svenska Arkivförbundet att arkiv – offentliga, privata och ideella – måste erkännas som en självklar del av kulturarvet. Idag står många betydelsefulla arkiv, som företags- och stiftelsearkiv, utanför arkivlagen och kulturpolitikens stöd.

Revidering av arkivlagen för att inkludera alla arkiv.

Statsbidrag till privata och övergivna arkiv.

Utbyggd Nationell arkivdatabas och bättre statistik.

Arkiven är avgörande för forskning, demokrati, krisberedskap och kulturarvets bevarande. För att möta framtidens behov krävs en nationell strategi, modern teknik och rättvisa villkor – likvärdiga med museer och bibliotek.

Läs mer om det intressepolitiskta programmet.

Förslag för framtidens arkiv

Förbundet är en riksorganisation för enskilda arkiv inom näringsliv, föreningsliv och privatpersoners samlingar. De arbetar för att stärka arkivens roll, påverka lagstiftning och ge professionellt stöd – allt för att vårt gemensamma minne ska bevaras och komma till nytta.


________
Bild: AI-genererad via Google Gemini

Om Svenska Arkivförbundet

Arkiv är mer än historiska dokument – det är grunden för forskning, kulturarv och en fungerande demokrati. Svenska Arkivförbundet uppmanar nu till en modern och inkluderande arkivpolitik som stärker alla arkiv, oavsett huvudman.

Behov för en ny arkivpolitik

Det senaste numret tar ett brett grepp om arkivens roll i samhället, där digitalisering, yrkesidentitet och historiska perspektiv möts. Kärnan är tydlig: arkiven är både minnesbank och strategisk resurs.

Digitaliseringens krav omformar yrkesrollen. Artikeln Samsyn kring data och information visar hur myndigheter söker helhet i informationsflöden, medan DIKAR-modellen utvecklas till ett ramverk för datadriven förvaltning. Samtidigt lyfts juridiska hinder för att tillgängliggöra film och musik – en påminnelse om att kulturarvsarbetet kräver juridisk kompetens.

En pilotstudie av platsannonser avslöjar hur arkivarien beskrivs som både traditionsbärare och digital samordnare. Yrket är i rörelse, med frågor om självbild och framtida kompetenser.

Klimatförändringarna utmanar bevarandet av kulturarv. Reportaget från UCLA visar hur bränder och fukt hotar arkiv, och att digitalisering inte räcker – fysisk beredskap och internationellt samarbete är avgörande.

Synligheten är också i fokus. Utställningar, nya intressepolitiska program och debatten om kulturkanon visar hur arkiven påverkar kulturpolitiken och vilka berättelser som bevaras. Historien får sin plats genom skildringar av ideologiska barnläger och en europeisk plattform som med AI gör arbetarrörelsens arkiv gränslösa.

Arkiven är mer än minnen – de är nycklar till framtidens kunskap och demokrati.

Arkiven i förändring – mellan digital framtid och historiska rötter

Tidskriften Arkiv finns endast i pappersform och skickas till dig som är medlem i Arkeion, Näringslivets Arkivråd (NLA) eller Svenska Arkivförbundet.

Om tidskriften Arkiv

Sista numret av tidskriften Arkiv för 2025 rör sig mellan digital framtid, yrkesidentitet och historiska perspektiv, med arkivens roll som gemensam kärna. Artiklarna spänner över juridiska utmaningar och klimatfrågor till ideologisk barnpedagogik och kulturpolitik.

Nytt nummer av tidskriften Arkiv

Enligt undersökningen uppger endast 15 procent att de har högt förtroende för att AI hanterar personlig information på ett säkert sätt. Samtidigt är det en relativt stor andel – drygt fyra av tio svenskar – som använder någon form av AI-verktyg 2025. Men användandet sker ofta med reservation: många är osäkra på svarens kvalitet, vilket får dem att avstå helt från AI. 

Den underliggande bilden: en digital folkmajoritet litar inte okritiskt på maskinellt genererad information — men tvingas i allt större utsträckning använda AI för vardag, arbete och information. Det skapas ett faktagrå- eller trovärdighetsvakuum. För dig som förvaltar informationarv, journaler, dokument eller intern kommunikation är det ett allvarligt larm.

Förtroende, osäkerhet – och ett växande informationsbehov

För informationshanterare och experter inom dokumentation och arkivering betyder detta att AI-epokens informationsmiljö ställer nya krav. Utifrån insikterna i rapporten (och den bredare diskussionen om AI:s roll i samhället) är följande principer avgörande:

Transparens om ursprung och bearbetning
Om information eller dokument sammanställts med stöd av AI behöver det framgå vilka delar som är automatiskt genererade, vilka källor som använts och vilka mänskliga granskningar som gjorts.

Tydlig källkritik och dokumentation
Precis som med traditionella källor måste det finnas spårbarhet – vem gjorde vad och när, så att dokumentens trovärdighet kan verifieras i efterhand.

Etik och integritet i fokus
Med låg allmän tilltro till AI:s hantering av personlig data bör integritet, dataskydd och tydliga etiska riktlinjer vara grundläggande i varje informationshanteringsprocess.

Medveten kommunikation och utbildning
Anställda, medborgare, användare bör informeras om vad AI innebär, med vilka begränsningar. Det krävs också att de som hanterar information — registratorer, arkivarier, säkerhetsansvariga — har kompetens att vägleda och granska.

Långsiktigt bevarande med mänsklig granskning
AI kan underlätta vid skapande och sortering – men det mänskliga omdömet måste behållas för arkivvärdiga beslut, klassificering, bedömning av relevans och värde över tid.

Att bygga och bevara trovärdig information – vad det kräver

För att upprätthålla samhällets och medborgarnas tillit krävs alltså mer än tekniska lösningar. Det krävs en medveten infrastruktur för informationshantering där källans integritet, tydlighet om ursprung och dokumentation säkerställs.

Läs rapporten Svenska Folket och AI 2025


________
Bild: Insight Intelligence AB

I rapporten Svenska Folket och AI 2025 lyser ett tydligt tema igenom: en djup skepsis mot AI bland allmänheten – och en oro för att det blir svårt att skilja trovärdig information från fabrikat. För alla som arbetar med informationshantering – arkiv, registratur, informationssäkerhet eller kommunikation – innebär det en skarp varningssignal: behovet av robusta principer för källkritik, transparens och dokumentation har aldrig varit större.

Trovärdig information – en nödvändighet i AI-eran

Det fotografiska och audiovisuella kulturarvet är en ovärderlig källa till kunskap, historia och identitet. I en tid där digitalisering och teknologiska förändringar går snabbt, står arkivsektorn inför stora utmaningar: hur säkerställer vi att denna del av kulturarvet inte går förlorade? Hur kan vi skapa globala nätverk för att dela kunskap och resurser?

International Council on Archives (ICA) har genom sin expertgrupp Photographic and Audiovisual Archives Expert Group (PAAG) tagit ett viktigt steg för att möta dessa frågor. Gruppen arbetar för att stärka samarbetet mellan arkivinstitutioner världen över, med fokus på att utveckla strategier för långsiktigt bevarande och tillgänglighet av audiovisuella samlingar.

Initiativet betonar vikten av gemensamma standarder, kompetensutveckling och tekniska lösningar som gör det möjligt att skydda materialet mot både fysisk och digital förlust. Genom att samla experter och praktiker från olika länder skapas en plattform för erfarenhetsutbyte och innovation – något som är helt avgörande för att möta framtidens krav.

Vill du läsa mer om PAAG:s arbete och hur du kan engagera dig? Besök PAAG på ICA:s webbplats.


En gemensam insats för framtidens arkiv

International Council on Archives (ICA) främjar effektiv och ändamålsenlig hantering och användning av dokument, arkiv och data i alla format, samt deras bevarande som mänsklighetens kulturella och juridiska arv.

Läs mer om ICA på deras webbplats.



________

Om ICA

Bevarandet av fotografiskt och audiovisuellt material är en avgörande del av vårt gemensamma kulturarv. Nu stärker ICA:s expertgrupp PAAG det internationella samarbetet för att säkra dessa unika resurser för framtiden.

Globalt samarbete för audiovisuellt kulturarv

Riksarkivet förvaltar över 75 hyllmil med handlingar, varav cirka fem procent är digitaliserade. Genom AI-teknik som Handwritten Text Recognition (HTR) kan dessa dokument transkriberas och göras sökbara, vilket innebär ett paradigmskifte för arkivsektorn. En specialiserad modell, tränad på svenska handskrifter från 1600–1900-talet, når idag cirka 95 % noggrannhet på teckennivå.

AI möjliggör inte bara effektivare handläggning och indexering av stora datamängder, som fastighetsinskrivningar, utan öppnar även för datadriven forskning och nya digitala metoder. Riksarkivet driver ett AI-labb och samarbetar med nationella och nordiska aktörer samt deltar i myndighetsinitiativ som eSam. Genom att tillgängliggöra modeller och data för vidareutnyttjande främjar myndigheten innovation och kunskapsutveckling.

Från handskrivna dokument till sökbar text – ett paradigmskifte för arkiven

Riksarkivet välkomnar forskare och organisationer som vill utveckla AI-lösningar inom ramen för forskningsprojekt eller forskningsinfrastruktur. Genom samarbete kan vi tillsammans skapa nya verktyg och metoder för att bevara och tillgängliggöra kulturarvet på ett säkert och hållbart sätt.

Med AI blir det möjligt för forskare och allmänheten att utforska kulturarvet på helt nya sätt – från globala jämförelser till att enkelt läsa historiska dokument i klartext. Detta är inte bara en teknisk utveckling, utan en strategisk satsning som stärker informationssäkerhet, tillgänglighet och effektivitet i hela sektorn.

Ytterligare information finns på Riksarkivets hemsida.

Vill du samarbeta?

Artificiell intelligens förändrar hur vi bevarar, tillgängliggör och analyserar historiska dokument. Riksarkivet satsar på AI för att öppna upp miljontals sidor handskrivna handlingar och skapa nya möjligheter för forskning och informationshantering.

AI revolutionerar arkivsektorn – Riksarkivet i framkant

Arkivmaterial är ofta unikt och oersättligt. Därför är förebyggande beredskap avgörande för att skydda dokument och digitala resurser mot katastrofer. Ett effektivt arbete börjar med risk- och sårbarhetsanalyser: identifiera hot som brand, vattenläckor, klimatförändringar och cyberattacker. Därefter följer åtgärder som säker förvaring, redundanta digitala lösningar och tydliga rutiner för incidenthantering.

En väl genomarbetad katastrofplan gör skillnad när olyckan är framme. Den bör innehålla kontaktlistor, prioriteringsordning för räddning av material och instruktioner för restvärdesräddning. Regelbundna övningar och utbildning stärker organisationens förmåga att agera snabbt och effektivt.

Riskhantering för arkiv – från analys till åtgärd

För praktiskt stöd finns Riksantikvarieämbetets Handbok i katastrofberedskap och restvärdesräddning (RVR), med checklistor och råd för både förebyggande arbete och insatser efter en skada. Läs mer på raa.se/beredskap.


________
Bild: freepik.com, DC-Studio

Viktigt stödverktyg

Arkiv är särskilt utsatta vid brand, översvämning och digitala attacker. Genom systematiskt riskarbete och tydliga beredskapsplaner kan arkivarier minska skador och säkra informationen för framtiden.

Arkiv i kris – förebyggande beredskap som räddar kulturarvet

Digitalisering handlar inte bara om system och teknik, utan om att skapa fungerande helheter där informationen bevaras, skyddas och används på rätt sätt. På 84 sidor ger redaktör Katharina Prager och författarna Katarina L. Gidlund, Nils Mossberg, Leif Pettersson och Sofia Särdquist konkreta exempel på hur organisationer kan arbeta med digitalisering på ett hållbart sätt.

Boken beskriver digitalisering som ett triangeldrama mellan arbetssätt, informationshantering och systemutveckling– tre delar som måste samverka för att skapa en effektiv verksamhet. Genom att arbeta proaktivt, by design, kan arkivering, dataskydd och informationssäkerhet byggas in redan från början, snarare än att hanteras i efterhand.

Digitalisera rätt placerar dessutom dagens digitalisering i ett längre samhällsperspektiv och visar hur vi kan förstå relationen mellan samhällsförändring och teknikutveckling. Resultatet är en bok som både inspirerar till reflektion och ger praktisk vägledning.

Från triangeldrama till proaktivt by design

Digitalisera rätt. Boken om digitalisering och informationsförvaltning
84 sidor – Pris: 295 kr (medlemmar) / 445 kr (övriga)
Utgiven av Näringslivets Arkivråd (NLA)
Beställ via: https://nla.nu/bokhandeln/

Fakta

Hur digitaliserar vi utan att tappa kontrollen över informationen? Den frågan står i centrum för Digitalisera rätt. Boken om digitalisering och informationsförvaltning, en utgivning från Näringslivets Arkivråd (NLA). Boken visar hur vi kan förena teknikens möjligheter med ett långsiktigt ansvar för information, säkerhet och verksamhetsnytta.

Digitalisera rätt – om hållbar förvaltning av information

Forsman är idag stadsbibliotekarie i Stockholm och ansvarar för stadens biblioteksverksamhet med omkring 400 medarbetare på ett 50-tal platser. Han har lång erfarenhet av att leda kunskaps- och kulturinstitutioner i förändring, något kulturminister Parisa Liljestrand lyfter fram:

– Daniel har stor chefserfarenhet och goda förutsättningar att leda och utveckla Riksarkivet. Jag vill också rikta ett varmt tack till Karin Åström Iko för hennes insatser, säger ministern.

Som ny riksarkivarie ser Forsman fram emot att vidareutveckla myndighetens uppdrag:

– Arkiv och bibliotek delar ansvaret för att bevara samhällets minne och säkerställa tillgång till information. Jag är ödmjuk inför uppdraget och ser fram emot att fortsätta utveckla verksamheten tillsammans med medarbetare och arkivsektorn.

Riksarkivet har ansvar för statens arkivverksamhet och för att arkivfrågor hanteras likvärdigt i landet. Sedan april 2025 är myndigheten även beredskapsmyndighet, med ett särskilt ansvar att säkerställa långsiktigt bevarande av information som är avgörande för samhällsviktig verksamhet.

Erfaren bibliotekschef tar över ledningen för Riksarkivet

Daniel Forsman tar över som riksarkivarie 2026. Regeringen lyfter hans erfarenhet av att leda stora kunskapsorganisationer som en central del i utnämningen.

Daniel Forsman utses till ny riksarkivarie

Digital signering används idag i en mängd verksamhetsprocesser – från avtal och beslut till individ- och personalärenden. Men införandet väcker frågor om juridik, bevarande, roller och arbetssätt. För att hjälpa offentlig sektor att navigera gemensamt driver föreningen Sambruk ett nätverk för e-underskrifter och e-signering där engagerade deltagare utbyter erfarenheter och lösningar.

Nätverket samlar inte bara IT-specialister. Arkivarier, registratorer, jurister och verksamhetsutvecklare deltar aktivt eftersom frågor om digital signering berör hela dokumentets livscykel: hur ett dokument signeras korrekt, hur spårbarhet säkerställs, och hur dokumentet kan bevaras och verifieras över tid.

En central produkt är Praktiska erfarenheter av e-underskrifter, version 3, där lärdomar från införanden runt om i landet sammanställs. Dokumentet beskriver begrepp, juridiska förutsättningar, rekommendationer för processer och metadata samt vad man bör tänka på inför långtidslagring av signerade dokument. Det fungerar både som introduktion och som konkret stöd vid kravställning och införande.

Digital signering handlar i grunden om tillit – till dokument, process och framtida spårbarhet. Genom att dela kunskap och samordna arbetssätt minskar risken för dubbelarbete och lösningar som inte håller över tid. Nätverket fortsätter därför att vara en viktig mötesplats för organisationer som vill utveckla digital signering på ett hållbart och rättssäkert sätt.

Läs mer:
https://sambruk.se/digital-signering/
Direktlänk till erfarenhetsdokumentet (version 3):
https://sambruk.se/wp-content/uploads/2025/04/Sambruk-Praktiska-erfarenheter-e-underskrifter-version-3.pdf


________
Bild: Caspar Almalander

Stöd för rättssäkra och hållbara digitala dokument

Allt fler organisationer inför e-underskrifter för att effektivisera ärendehantering och säkra dokumentens spårbarhet. Föreningen Sambruk driver sedan flera år ett nätverk där praktiska erfarenheter delas och gemensamma vägval tydliggörs. Nu finns den tredje versionen av erfarenhetsdokumentet – ett stöd för alla som arbetar med informationsförvaltning och digital utveckling.

Digital signering i praktiken

Digitalt bevarande är idag en strategisk och verksamhetskritisk fråga. Under 2025 har eSam publicerat två rapporter som ger stöd i både analys och praktiskt genomförande.

Rapporten Digitalt bevarande av data – problemområden tydliggör bland annat behovet av gemensamma tolkningar av vad som är bevarandevärd information, hur ansvar för data ska fördelas när flera aktörer delar system, samt hur handlingsbegreppet påverkas när dokument ersätts av strukturerade data och informationsobjekt.

Den kompletterande rapporten ES 2025-12 Digitalt bevarande av data – kravställning erbjuder en kravkatalog och guide för upphandling och utveckling av system som hanterar allmänna handlingar. Här behandlas bland annat metadata, informationsvärdering, gallring, loggning och export – med fokus på långsiktighet och spårbarhet.

Tillsammans ger rapporterna ett gemensamt språk och konkreta verktyg som stärker kvaliteten i informationshanteringen och stödjer en framtidssäker digital förvaltning.

Rapporterna finns tillgängliga på eSams webbplats.

Från problem till kravställning

eSam är ett samverkansprogram där 40 myndigheter arbetar tillsammans för att utveckla enklare, mer rättssäkra och effektiva digitala tjänster. Genom att samla kompetens, ta fram gemensamma rekommendationer och lyfta hinder bidrar eSam till att stärka digital utveckling i offentlig sektor.


________

Om eSAM

Digitalt bevarande är inte längre en fråga som enbart rör arkivfunktionen. När allt fler processer och beslut baseras på data behöver offentlig sektor säkerställa att informationen kan förstås, återsökas och användas även i framtiden. Två rapporter från eSam visar både var utmaningarna finns och hur myndigheter kan arbeta mer strukturerat och långsiktigt.

Digitalt bevarande i fokus – två rapporter från eSam

I en tid där digitalisering förändrar både arbetssätt och informationsflöden blir strukturerad informationsförvaltning allt viktigare. På informationsforvaltning.com finns ett omfattande metodstöd för yrkesverksamma inom området – inte minst genom verktyget Klassa, som ger en enhetlig grund för hur information kan organiseras och styras.

Klassa ersätter traditionella diarieplaner med ett modernt och processbaserat angreppssätt där verksamhetens processer utgör själva grunden för klassificeringen. Genom att utgå från hur information faktiskt skapas, används och bevaras, bidrar verktyget till ökad tydlighet, sökbarhet och styrbarhet – oavsett format eller system.

För arkiv- och informationsförvaltningsprofessionella innebär Klassa en möjlighet att knyta samman verksamhet, informationsflöde och arkivstruktur på ett mer systematiskt sätt. Det underlättar både dokumentation, metadatahantering och långsiktigt bevarande, samtidigt som det stödjer digitala arbetssätt och rättssäker informationshantering.

Med den senaste versionen, Klassa 2.1, fortsätter ramverket att utvecklas och anpassas till nya krav inom offentlig sektor. Genom webbplatsen informationsförvaltning.com erbjuds ett levande kunskapsnav och ett konkret stöd för alla som arbetar med informationsstyrning, digital förvaltning och arkivfrågor.



Ett processbaserat verktyg för ordning och struktur

När informationsmängderna växer och kraven på spårbarhet ökar behöver verksamheter nya sätt att skapa ordning och reda. Klassa – som presenteras på informationsforvaltning.com – erbjuder ett processbaserat klassificeringsschema som hjälper kommuner och regioner att strukturera, styra och bevara sin information på ett modernt och hållbart sätt.

Klassa stärker struktur och styrning i informationsförvaltningen

Riksarkivet ändrar kurs i frågan om format för elektroniska handlingar. I stället för att som tidigare slå fast vilka format som ska användas, går myndigheten nu över till att ställa funktionella krav – krav som beskriver vad som ska uppnås snarare än hur det ska göras.

Det nya angreppssättet ger större flexibilitet för myndigheter och organisationer. Så länge det valda formatet uppfyller de funktionella kraven, till exempel för långsiktigt bevarande och läsbarhet, kan det användas. Syftet är att inte låsa fast sig vid specifika tekniska lösningar som snabbt riskerar att bli föråldrade.

– Fördelen med funktionella krav är att de följer utvecklingen. Vi vill skapa stabila förutsättningar för bevarande utan att hämma teknisk innovation, skriver Riksarkivet på sin webbplats.

Som stöd planerar Riksarkivet att ta fram vägledningar och rådgivande texter, samt en uppdaterad lista över format som kan tas emot och bevaras. Listan kommer att vara dynamisk och justeras över tid i takt med förändringar i teknik och standarder.

Arbetet med de nya föreskrifterna pågår under 2025–2026. Tills vidare gäller RA-FS 2009:2 om tekniska krav för elektroniska handlingar.

Källa: Riksarkivets webbplats om pågående arbeten med föreskrifter.


________
Bild: AI-genererad via Google Gemini

Myndigheterna får större frihet – men också större ansvar

Riksarkivet förändrar sin strategi för hur format för elektroniska handlingar ska regleras. I stället för att peka ut exakta filformat går myndigheten nu över till funktionella krav – en modell som fokuserar på vad formaten ska klara, inte hur de ska se ut.

Riksarkivet släpper fasta formatkrav för e-handlingar

Arkiv 3/2025 tar ett brett grepp om informationsförvaltningens utmaningar och möjligheter. Temat genomsyrar hela numret, som visar att professionen står inför både tekniska och organisatoriska utmaningar – men också stora möjligheter när samarbete och gemensamma strukturer får ta plats.

I huvudreportagen diskuteras hur Sverige kan skapa en mer effektiv informationshantering genom tydligare styrning och bättre användning av befintliga standarder. Artiklarna belyser behovet av gemensamma modeller för informationsredovisning, där arkivarier, jurister och IT-specialister samverkar för helhetslösningar.

Numret blickar också framåt mot framtidens teknik. I en analys av AI-kommissionens färdplan diskuteras hur artificiell intelligens kan stödja informationsförvaltningen – från diarieföring till arkivering – men också hur juridik och etik behöver följa med i utvecklingen. I ett annat inlägg förespråkas ett tydligare internationellt perspektiv på arkivvetenskapen, med Finland som förebild i arbetet för en mer enhetlig och standardiserad informationsstyrning.

I ledaren betonas vikten av samarbete – både mellan arkivinstitutioner, myndigheter och internationellt. När informationsflöden växer och resurserna ofta är begränsade blir dialog och gemensamma normer avgörande, inte minst för att värna demokratins grundpelare: insyn och öppenhet.

Tidskriften Arkiv finns endast i pappersform och skickas till alla som är medlemmar i Arkeion, Näringslivets Arkivråd (NLA) eller Svenska Arkivförbundet.


Standarder, framtidens informationsförvaltning och samarbete

Hur skapar vi ordning i en alltmer komplex informationsvärld? I årets tredje nummer av Arkiv står samarbetet i centrum – mellan myndigheter, professioner och länder. Numret lyfter både praktiska och principiella frågor om hur vi ska förvalta information i en tid av digitalisering, standardisering och artificiell intelligens.

Nytt nummer tidskriften Arkiv

Arkivet, som grundades 1977, rymmer i dag runt 700 000 originalbilder och 150 kortfilmer från 1700-talet fram till i dag. Till skillnad från många andra samlingar är kringuppgifterna lika viktiga som själva bilderna. Ålder, kön, hemort och tidpunkt måste alltid anges – annars blir materialet värdelöst för forskning.

– En bild säger mer än tusen ord, men bara om vi vet när och hur den kom till, framhåller arkivet.

De senaste åren har SBBA uppmärksammats för sin trilogi i samtidsdokumentation. Först kom Vad är det som händer?, en insamling av barns bilder från coronapandemin – ett projekt som 2024 utsågs till Årets samtidsdokumentation. Därefter följde Då som nu för alltid?, en historisk översikt över barns plats i flocken, och i år publicerades Var det bra så?, om barn och reklam.

Trilogin visar hur barns bilder kan fånga både samhällskriser och vardag. För arkivarier och informationsförvaltare blir arbetet en påminnelse om vikten av att inte bara samla in – utan också beskriva och tillgängliggöra – samtidens röster.

Läs mer om Svenskt barnbildarkiv och sin samtidsdokumentation.

700 000 barns bilder bevarade för framtiden

Barns teckningar kan vara mer än färgglada uttryck – de är dokument som berättar om vår tid. På Svenskt barnbildarkiv i Eskilstuna har en unik trilogi vuxit fram, som visar hur barnens bilder kan spegla både kriser, vardag och samhällsförändringar.

Barns bilder som samtidshistoria

Svenska Arkivförbundet har publicerat en handledning som vägleder arkivverksamheter i hur dataskyddsförordningen (GDPR) bör tillämpas. Handledningen riktar sig i första hand till enskilda arkiv, men kan med fördel användas också inom offentlig sektor.

Behovet av tydliga riktlinjer är stort. Arkiv innehåller ofta personuppgifter av känslig karaktär, och det kan vara en utmaning att avgöra hur dessa får bevaras, tillgängliggöras och skyddas i enlighet med lagstiftningen. Svenska Arkivförbundets handledning erbjuder därför praktiska råd och konkreta exempel på hur GDPR kan förenas med arkivens uppdrag att bevara kulturarv och säkerställa framtida forskning.

Handledningen tar bland annat upp frågor om rättslig grund för behandling, hur länge personuppgifter får sparas och vilka skyldigheter som följer för arkivorganisationer. Den fungerar både som en introduktion för mindre arkiv och som ett stöd för större institutioner som vill fördjupa sitt arbete med dataskydd.

Med denna satsning vill Svenska Arkivförbundet stärka hela sektorns förmåga att navigera mellan juridiska krav och det långsiktiga bevarandet av samhällsdokumentation.

Handledningen finns att ladda ner via förbundets webbplats: www.arkivforbundet.se/gdpr.

Bild: Svenska Arkivförbundet, Anton Jäderblom, Vium Företagen AB

Stort behov för tydliga riktlinjer

Att balansera dataskydd med uppdraget att bevara kulturarvet är en utmaning för många arkiv. Svenska Arkivförbundet har nu tagit fram en handledning som visar vägen. Materialet riktar sig främst till enskilda arkiv, men kan användas i hela sektorn.

Ny handledning klargör GDPR för arkivsektorn

På de nordiska arkivdagarna i Oslo den 16–17 september samlades närmare 600 yrkesverksamma från hela Norden för att diskutera arkivens roll för samhälle, beredskap och demokrati.

I samband med konferensen gjorde riksarkivarierna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige ett gemensamt uttalande om arkivens betydelse. De betonade arkiven som en stabil och nödvändig del av samhällsinfrastrukturen i en tid som präglas av desinformation, digitala hot och snabba förändringar:

”Arkiven i de nordiska länderna är en grundpelare för öppna och tillitsbaserade demokratier. I en tid av desinformation, digitala hot och samhällskriser säkerställer arkiven långsiktig tillgång till autentisk information. Detta är avgörande för att stärka rättssäkerhet, beredskap och allmänhetens tillit till information.”

De nordiska arkivinstitutionerna samarbetar redan tätt och lyfter i uttalandet fram sin gemensamma ambition: att säkerställa tillgången till samhällsviktig information – både nu och för framtiden.

Läs mer på Riksarkivets webbsida. 


_________

Arkiven ses som en stabil del av samhällsinfrastrukturen

Arkiven är avgörande för att bevara samhällets minne och säkerställa allmänhetens tillit till information. Det framhöll de nordiska riksarkivarierna i ett gemensamt uttalande under arkivdagarna i Oslo, där nära 600 experter samlades för att diskutera arkivens roll i en tid av digitala hot och desinformation.

Nordiska riksarkivarier: Arkiven är en grundpelare för demokratin

Den 12–14 september riktas strålkastarljuset mot kulturarvet i hela landet. Från kyrkstäder i norr till stadskvarter i söder bjuds allmänheten in till hundratals arrangemang som visar upp den byggnadskultur som format Sverige. Men bakom varje hus, kvarter och kulturmiljö finns också en annan berättelse – den som återfinns i arkiv, register och handlingar.

Årets tema, ”Kulturarv och bebyggelse”, sammanfaller med 50-årsjubileet av det Europeiska byggnadsvårdsåret 1975. Fokus ligger på hur byggnader och miljöer har bevarats och förvaltats, men också på hur kunskapen om dem har dokumenterats. Ritningar, bygglov, protokoll och fotografier är inte bara administrativa spår – de är själva grunden för att förstå hur kulturmiljöer vuxit fram och förändrats över tid.

För arkivarier, registratorer och andra som arbetar med informationshantering är Kulturarvsdagen därför en påminnelse om att kulturarv inte bara består av sten, trä och kalkbruk, utan också av det immateriella: handlingarna, systemen och berättelserna som gör byggnadernas historia tillgänglig för framtiden.

Läs mer om Kulturarvsdagen 2025 på Riksantikvarieämbetets webbplats.

________
Bild: AI-genererad via Google Gemini

När husen berättar – och handlingarna ger svar

När Kulturarvsdagen firas den 12–14 september öppnas hundratals kulturmiljöer runt om i landet. Men bakom varje byggnad och plats finns också arkiv, register och dokumentation som gör historien begriplig och tillgänglig. För alla som arbetar med informationshantering blir årets tema ”Kulturarv och bebyggelse” därför en chans att lyfta fram dokumentationens avgörande roll för att bevara vårt gemensamma kulturarv.

Kulturarvsdagen 2025: Dokumentationen bakom byggnaderna

Sverige står i dag inför utmaningar när det gäller tillit, trygghet och social gemenskap. I detta läge blir det särskilt viktigt att lyfta fram det kulturella arv som genom tiderna format landet – som en gemensam referensram för både nya och etablerade medborgare.

För att göra just detta tillsatte regeringen i december 2023 kommittén En kulturkanon för Sverige. Uppdraget har varit tydligt: att skapa en svensk kulturkanon som gör landets rika kulturarv mer tillgängligt och synligt för fler.

Arbetet har bedrivits i fristående expertgrupper med bred kompetens inom olika konstnärliga och samhälleliga områden. Genom deras arbete har verk och företeelser lyfts fram som haft varaktig betydelse för svensk kultur och samhällsutveckling.

Målet är att kulturkanonen ska bidra till ökad medborgerlig bildning, stärkt gemenskap och en djupare förståelse för Sveriges historiska rötter och utveckling.

Denna vecka överlämnade kommittén sitt betänkande till kulturminister Parisa Liljestrand. Resultatet: en kulturkanon bestående av 100 verk – en bred samling av konstnärliga uttryck och samhällsreferenser som tillsammans speglar Sveriges kulturella landskap.

På regeringens webbplats finns pressmeddelandet som ger en djupare inblick i processen och resultatet.

Gemensam referensram med kulturarvet i fokus

Regeringens kommitté En kulturkanon för Sverige har nu lämnat sitt betänkande till kulturministern. Med 100 utvalda verk lyfts landets rika kulturarv fram som en gemensam referensram – för att stärka bildning, gemenskap och förståelsen av Sveriges historia.

Kulturkanon ska stärka sammanhållningen i Sverige

Information är en av samhällets viktigaste resurser. När den hanteras rätt från början blir den inte bara enklare att hitta och använda, utan också mer tillförlitlig. Det stärker demokratin, ökar transparensen och ger medborgarna större förtroende för den offentliga sektorn.

Med Arkivering by Design byggs god informationshantering in i verksamhetens processer och digitala system redan från start – istället för att vänta till arkivet. Det gör arbetet mer effektivt, sparar resurser och minskar risken för informationsförlust. Samtidigt förenklas efterlevnaden av lagar som GDPR och regler för informationssäkerhet.

AbD är också en satsning på hållbarhet. När informationsflöden blir mer välorganiserade minskar den digitala miljöpåverkan, och offentliga organisationer kan bidra till en grönare framtid. Metoden är därför inte bara ett verktyg för ordning och reda, utan också en strategisk investering i långsiktig hållbarhet och digital transformation.

Arbetet mellan SKR och Riksarkivet 2022–2025 har resulterat i en vägledning med bilagor. Materialet förvaltas nu av SKR:s Kompetensgemenskap informationshantering och kan hämtas gratis.

Läs mer om Arkivering by Design på skr.se. Allt framtagit material kan hämtas här. 

Garant för tillgänglighet och hållbarhet

Arkivering by Design (AbD) är ett nytt arbetssätt för att möta framtidens krav på digital informationshantering. Genom ett samarbete mellan SKR, Riksarkivet, kommuner, regioner och en statlig myndighet utvecklades metoder för att bevara information hållbart och tillgängligt över tid.

Arkivering by Design stärker transparensen i offentlig sektor

Helårsprenumeration:
399 kronor för fyra nummer/år

Utanför Sverige
420 kronor för fyra nummer/år

Beställ prenumeration
Kontakta kassör Peter Wattman

Kontakta din förening. Vill du inte längre ha tidskriften Arkiv? Är du prenumerant tar du kontakt med kassören ovan men om du är medlem i Arkeion, NLA eller Svenska Arkivförbundet får du tidskriften som en del i medlemskapet och då behöver du kontakta din förening i ärendet.

Prenumerera

Vill du hålla dig uppdaterad med de senaste trenderna inom informationshantering och arkivfrågor, och samtidigt vara en del av en spännande gemenskap, då är Arkiv den perfekta tidskriften för dig. Prenumerera idag och bli en del av en plattform där experter, arkivarier och informationshanterare delar sina erfarenheter och åsikter!

Prenumerera

Fler reportage

🎄 God Jul och Gott Nytt År! 🎄