Porträttet: Lennart Ploom – en stadsarkivarie i tiden och för framtiden

Fritiden tillbringar han helst i tysthet med att snickra för sig själv eller simma konstsim med sina vänner. Men på dagarna driver han arbetet med att ta hand om stadens information. Han är en social chef med stora visioner och en känsla för sina medarbetare på Stockholms stadsarkiv. Vi träffas inne på ett luftigt och… Read More »

2013-02-19

Fritiden tillbringar han helst i tysthet med att snickra för sig själv eller simma konstsim med sina vänner. Men på dagarna driver han arbetet med att ta hand om stadens information. Han är en social chef med stora visioner och en känsla för sina medarbetare på Stockholms stadsarkiv.

Vi träffas inne på ett luftigt och ljust stadsarkiv en solig junidag. Lennart har egentligen semester men är inne under dagen för att delta i ett upphandlingsmöte. Han är välklädd i modern kostym och har något pojkaktigt i sitt sätt att röra sig. Jag erbjuds någonting att dricka och vid kaffeautomaten kommer genast en anställd fram och skämtar om hur duktig Lennart är på att prata. Under intervjun märker jag snabbt hur väl det stämmer. Han har mycket att berätta. Tankarna, orden och idéerna väller fram och han är skicklig på att hitta exakta formuleringar.

När Lennart berättar om sitt liv märks det snabbt att han inte har haft en utstakad plan. Själv beskriver han ofta sina vägval som att han ”bara råkade få chansen”.\nUnder 80- och 90-talet pluggade han ett potpurri av ämnen såsom historia, idéhistoria, nationalekonomi och litteraturvetenskap. Han började arbeta extra på Nordiska museet, först som museivakt och senare med utställningsverksamhet. Under mitten av 90-talet gav han sig in i ett projekt för arbetslösa akademiker och blev erbjuden en anställning på Stockholms stadsarkiv. Projektet handlade om att bevara byggnadsritningar. Lennart visste ingenting om vare sig stadsarkivet eller byggnadsritningar men märkte snart vad arkiv handlar om. Han beskriver det som att han upptäckte en hemlig skatt som verkade finnas till bara för några få.\nHan fortsatte på stadsarkivet och arbetade bland annat med ett verksamhetsutvecklingssystem inom staden. En dag i början av 2000-talet såg han ett anslag på sin arbetsplats om en chefsutbildning som han pratade med sin dåvarande chef om att söka. Han blev aldrig antagen till utbildningen, men då Lennarts närmsta chef slutade fick han erbjudandet att bli chef för depån. Han hade då arbetat på Stadsarkivet i fem år (vilket med deras mått mätt är en kort tid) och fick själv uppfinna vad en chef skulle göra. Han lärde sig mycket av misstagen, säger han och jämför det med första gången man kör bil. Efter ett tag tillägger han glatt att han inte har körkort.

Idag är Lennart chef för Stockholms stadsarkiv. Han beskriver hur mycket som har hänt under hans år som chef. Synen på ledarskap har gått från att se chefen som en auktoritativ person till en person som stöder de anställdas val och beslut. När han talar om sitt chefsuppdrag lägger han mycket tid och vikt vid det sociala och pratar om människorna på arbetsplatsen.

Som chef har Lennart bland annat lett arbetet med att skapa en ny organisation. Stadsarkivet har jobbat med att hitta en gemensam känsla på arbetsplatsen och lagt vikt vid att arbeta bort gamla rangordningar mellan olika enheter som kan skapa negativa självbilder bland de anställda. Han återkommer ofta till hur viktigt det är att ha roligt på jobbet, testa nya saker och våga misslyckas. Och på frågan vad som är det bästa med att arbeta på Stadsarkivet beskriver han just hur roligt det är, den trevliga stämningen och känslan av gemenskap som råder:\n– Det är härligt att känna att det jag tycker är viktigt också är viktigt för andra. Vi kan vara helt överens om detta utan att för den skull tycka likadant.

lennart vill gärna se en framtid där Stadsarkivets besökare ska ha samma relation till arkivet som till ett museum eller bibliotek.\n– Folk ska känna att det bara är att knata in hos oss, säger Lennart.\n För att komma dit arbetar Stadsarkivet på många olika sätt. Just nu pågår en utredning om Stockholms stadsarkivs publika framtid där resultatet ska vara startskottet i förverkligandet av en rad nya idéer. Man vill skapa fler permanenta utställningsytor, programverksamheten ska utvecklas, öppettiderna bli längre och forskarsalen ska göras mer öppen för allmänheten. Diskussioner har även inletts med Fastighetskontoret om att göra Kungsklippan mer tillgänglig och att göra någonting nytt av den vildvuxna parken utanför. Lennart leker också med tanken att locka kaféentrepenörer till området och låta andra aktörer hyra in sig på stadsarkivet.\n Det ska bli spännande att se hur hans visioner en dag förverkligas. 

Lennart Andres Ploom\nÅlder: 47\nArbete: Chef på Stockholms\nstadsarkiv\nFritidsintressen: Spela piano,\nbygga på kolonistugen och simma konstsim.\nPappa till: Tre barn i åldrarna 7,\n17 och 25 år.\nKuriosa: Har deltagit i ett inofficiellt VM i konstsim vid tre tillfällen i Prag, Paris och Milano.

Text Anna Cederlöf anna.cederlof@braarkiv.se Foto Jim Löfgren jim.lofgren@tam-arkiv.se

Dela
Skriv ut

#nyheter


Fler reportage

Se alla


Inga artiklar med Nyheter tagg hittades