Webbarkivering

Vad har Stiftelsen för internetinfrastruktur dragit för lärdomar i och med övertagandet av Swipnet? – Swipnet var en väldigt intressant utmaning. Å ena sidan var det tekniskt sett relativt okomplicerat att arkivera, då innehållet bestod av väldigt gammaldags webbsidor. Dessa är lätta att kopiera över internet och återskapa på en ny server, vilket var vad… Read More »

2014-02-19

Vad har Stiftelsen för internetinfrastruktur dragit för lärdomar i och med övertagandet av Swipnet?\n– Swipnet var en väldigt intressant utmaning. Å ena sidan var det tekniskt sett relativt okomplicerat att arkivera, då innehållet bestod av väldigt gammaldags webbsidor. Dessa är lätta att kopiera över internet och återskapa på en ny server, vilket var vad vi gjorde. Å andra sidan var stora delar av innehållet ”övergivet”, det vill säga dess rättmätiga ägare och upphovsmän har inte haft tillgång till att uppdatera eller ta bort innehållet på sina sidor på länge. Vi har gjort det enkelt för de som idag hittar innehåll på Swipnet som de av olika skäl inte längre vill ska finnas på webben att kontakta oss för att bli av med det. Vi säkerställer att det är rätt upphovsman som kontaktar oss och rensar i det synliga arkivet efter det.\n– Tele2 kanske underskattade reaktionen från internetsverige när de meddelade att de tänkte stänga ner tjänsten. Många blev, likt jag själv, ledsna över att en så pass viktig del av Sveriges internethistoria skulle försvinna från internet. Även om det genast dök upp ideella initiativ för att se till att arkivera allt innehåll så ville jag se till att innehållet fanns kvar på befintliga adresser, för att inlänkar och Googlesökningar skulle fortsätta att fungera även i framtiden. Tack och lov hittade vi snabbt ett bra samarbete med Tele2 vilket gjorde arkiveringen möjlig.

Görs det tillräckligt i Sverige idag för att säkerställa att material som Swipnet inte går förlorat? Och vem ska ha ansvaret?\n– Nej, det görs absolut inte tillräckligt. I mina ögon ligger ansvaret bäst hos Kungliga Biblioteket, som ju redan idag har ansvaret för arkivering av böcker, tidskrifter och allt tryckt material. Där finns sedan webbens barndom projektet Kulturarw3 som just arkiverar den svenska webben, men tyvärr verkar projektet vara väldigt eftersatt, underfinansierat och lågprioriterat. Det borde säkerställas att KB har adekvata resurser för att arkivera vårt digitala kulturarv, och dessutom skulle lagarna behöva moderniseras för att göra det möjligt för KB att tillgängliggöra arkivet över internet, vilket de inte kan idag med tanke på PUL och lagar som reglerar upphovsrätten.

Vilka utmaningar ser du som de mest angelägna när det gäller bevarandet av det digitala kulturarvet?\n– För framtiden är det av yttersta vikt att vi kan följa diskussioner mellan människor som idag sker på nätet. När vi vill läsa om Strindbergsfejden finns möjligheten att läsa alla inlägg, då dessa bevarats i form av tryckta tidningar, brev och annat fysiskt material. Vår generations Strindbergsfejd sker troligen på nätet, och allra mest troligt på Facebook eller på Twitter. Dessa källor arkiveras inte, och kommer inom kort att gå förlorade för all framtid om inget görs. Det tycker jag är den svåraste och samtidigt mest angelägna frågan: Hur ska vi se till att framtida generationer ska kunna följa våra tankebanor, förstå hur och varför vi fattade våra beslut om de inte kan läsa vår korrespondens?\n– Att regelbundet spara ner kopior av alla webbplatser som ligger på .se-domän är relativt okomplicerat. Att bevara de konversationer, tankar och flöden som bara äger rum på andra nätkanaler såsom sociala medier är mycket svårare, men minst lika viktigt. 

Måns Jonasson, varumärkes- och webbansvarig på .SE, Stiftelsen för internetinfrastruktur.

Dela
Skriv ut

#nyheter


Fler reportage

Se alla


Inga artiklar med Nyheter tagg hittades