Sverige vs Finland

Arkivväsendets organisation i Sverige och i Finland har många likheter. Men också många skillnader. Arkivs Soili-Maria Olli jämför två grannländer.

Riksarkivet och landsarkiven i Finland utgör tillsammans Arkivverket (Arkistolaitos) De sju landsarkiven i Tavastehus, Joensuu, Jyväskylä, S:t Michel, Uleåborg, Åbo och Vasa, lyder under Riksarkivet i Helsingfors och är distriktsmyndigheter och centralarkiv.

I landsarkiven förvaras främst arkiv från statliga myndigheter och inrättningar på lägre än centralnivå och som är belägna utanför huvudstadsregionen. Men landsarkiven inhyser ibland också kyrkliga och kommunala arkivhandlingar.

Från och med den 1 januari 2010 är Riksarkivet och landsarkiven i Sverige en enda organisation, med samlingsnamnet Riksarkivet. Landsarkiven, som liksom i Finland är sju till antalet, är avdelningar inom organisationen Riksarkivet. I Sverige finns det landsarkiv i Göteborg, Härnösand, Lund, Uppsala, Vadstena, Visby och Östersund. Dessutom finns det arkiv som inte är rena landsarkiv men har landsarkivsuppdrag – en typ av arkiv som saknas i Finland. Dessa är Värmlands arkiv, Stockholms stadsarkiv och Malmö stadsarkiv. Kommuner och städer i Finland har i regel sina egna arkiv på samma sätt som i
Sverige, men kan också ingå i landsarkiv eller länsarkiv. Så är också fallet i Sverige. Länsarkivet i Håksberg, i Sverige, till exempel inhyser även Ludvika kommuns arkivmaterial.

De båda riksarkivens och landsarkivens tillkomsthistoria är olika i Sverige och i Finland, men det finns även skillnader i andra delar av arkivväsendet. Olikheterna beror främst på historiska omständigheter.

I Finland är Senatens arkiv, som grundades 1816 och öppnades för allmänheten 1859, fundamentet för det nuvarande Riksarkivet/Nationalarkivet. Då Finland blev ett autonomt furstendöme och anslöts till Ryssland 1809 fick landet en egen centralförvaltning. Handlingar rörande Finland som tidigare hade bevarats i Sverige överfördes då till Senatens arkiv.
Namnet ändrades 1869 till Stats-arkivet och 1939 till Riksarkivet (Valtionarkisto). Arkivets finska namn ändrades ännu en gång 1994 till Kansallisarkisto – nationalarkivet på svenska. Syftet var att betona arkivets samhälleliga uppgifter. Krigsarkivet och Statsrådets arkiv anslöts till
Nationalarkivet år 2008.

Landsarkiven tillkom tidigare i Sverige. Det första svenska landsarkivet grund- ades 1899 i Vadstena. Därefter tillkom Lund och Uppsala 1903, Visby 1905, Göteborg 1911, Östersund 1930 och Härnösand 1935. Frågan om att inrätta landsarkiv i Finland kom upp redan på lantdagen 1888, men det kom att dröja till långt in på 1900-
talet innan det första landsarkivet i Tavastehus grundades 1927. Finlands fjärde landsarkiv – grundades i Viborg 1934. Landsarkivet i S:t Michel är en efterföljare till arkivet i Viborg. Merparten av de handlingar som blev kvar på ryska sidan (ungefär hälften av beståndet) då vinterkriget bröt ut, finns fortfarande i Leningrad eller i Petrosavodsk.

Bevarandet av den enskilda sektorns arkiv ser lite olika ut i de bägge länderna. I Sverige finns det ett stort antal länsarkiv/regionala arkiv. De uppgifter som länsarkiven och de regionala arkiven har i Sverige, handhar landsarkiven eller privata centralarkiv i Finland. Undantaget är Ålands landskapsarkiv som inrymmer material både från den offentliga och enskilda sektorn.

I Finland finns det elva privata centralarkiv med specifika inriktningar, som alla sedan 1999 ingår i en paraplyorganisation – De privata centralarkiven (Yksityiset Keskusarkistot). Dessa är olika politiska partiers egna centralarkiv (rikstäckande) och specialarkiv som Finlands Idrottsarkiv, Urho Kekkonen arkivet, Centralarkivet för Finlands näringsliv med mera. Verksamheten för centralarkiven tryggas genom ett statligt bidrag och regleras i en lag från 2006.

Det äldsta folkrörelsearkivet i Finland, Arbetararkivet, grundades 1909 och finns i Helsingfors. Handlingar inom arbetar- och fackföreningsrörelsen och det socialdemokratiska partiets arkiv är deponerade här. Mindre delar av väckelserörelse eller nykterhetsrörelsearkiv finns i Arbetararkivet. Folkets Arkiv (Kansan Arkisto) är ett centralarkiv för Vänsterförbundet, arbetarrörelsen och medborgarorganisa-tionerna. Mindre delar av väckelserörelse- och nykterhetsrörelsearkiv finns i Arbetararkivet. Samma typ av folkrörelsearkiv- och föreningsarkiv, som omfattar alla typer av folkrörelser och föreningar, som finns i Sverige saknas dock i Finland. ∇

Sverige vs Finland

Göteborg Grundad 1911

Härnösand Grundad 1935

Lund Grundad 1903

Uppsala Grundad 1903

Vadstena Grundad 1899

Visby Grundad 1905

Östersund Grundad 1930

Tavastehus Grundad 1927

Joensuu Grundad 1974

Jyväskylä Grundad 1967

St: Michel Grundad 1934

Uleåborg Grundad 1932

Åbo Grundad 1932

Vasa Grundad 1936

Citat: ”Kommuner och städer i Finland har i regel sina egna arkiv på samma sätt som i Sverige.”

Text Soili-Maria Olli  smo.faw@telia.com