Studentperspektiv

Arkiv tog kontakt med tre arkivarier som har fått sin utbildning på tre olika universitet.
Text David Tibblin david.tibblin@stockholmvatten.se

Tobias Lundqvist
utbildning: Gick ut i Lund 2010
jobb: Jobbar som -arkivarie/ arkivpedagog på Skånes Arkivförbund.

Saknade du något i din utbildning som du förväntas behärska i ditt arbete som arkivarie?
– Egentligen inte. Utbildningen hade ett väldigt brett teoretiskt perspektiv som sedan var applicerbart ute i verksamheten. Jag upplever dock att fältet idag i flera frågor söker en djupare specialkompetens och där utbildningen fungerat mer som ett smörgåsbord där man fått möjligheten att prova på och smaka men kanske inte alltid haft möjligheten att fördjupa sig. Här är det viktigt med en bra dialog mellan verksamheterna och utbildning samtidigt som forskningen inte får bli ett redskap för enskilda institutioners ändamål utan måste behålla sin trovärdighet som vetenskap. Som nyexaminerad student ser man lite annorlunda på såväl verksamheter som fält, ett unikt perspektiv som det är nödvändigt för institutionerna att ta till vara på för att utveckla fält och verksamhet.

Ser du någon konflikt mellan den arkivvetenskapliga utbildningen som yrkesförberedande/praktisk respektive forskningsförberedande/teoretisk?
– Jag upplevde att de rent praktiska momenten, som exempelvis praktik, fick stå åt sidan för de teoretiska momenten. Men det visade sig ute i verksamheterna att de praktiska moment som man eftersökte under utbildningen snabbt kunde läras in på plats och att de dessutom hade en tendens att skilja sig lite från arbetsplats till arbetsplats.
De praktiska momenten under utbildningen låg främst i att använda sig av faktiska verksamheter och institutioner som exempel i de uppgifter som skulle lösas. Detta gav studenterna en viss kontakt med arkivfältet och även en inblick i hur verksamheterna fungerar. Jag tror det är bra att kombinera de två även om man som student kan uppleva moment i utbildningen som kanske inte alltid känns så användbara i det framtida livet som yrkesverksam arkivarie eller forskare. Att få ta del av båda sidorna är dock något som alla vinner på i slutändan.

Hur var den arkivvetenskapliga utbildningen jämfört med andra kurser som du läst på universitet/ högskola?
– Den största fördelen med ABM-mastern har varit upplägget, där samarbete i grupp och problembaserat lärande har varit centralt. Som student med humanistisk bakgrund var jag van vid eget arbete på ”kammaren”, något som kanske inte alltid ger redskapen och erfarenheten för att fungera i en arbetsgrupp där dialog och kompromiss tillhör vardagen.
Grupparbetena och de arbetsuppgifter som var nära förankrade med verksamheterna var även något som var mycket positivt och gav en nyttig inblick. De fungerade även som en inledande kontakt med institutioner och möjliga framtida arbetsplatser.

Tove Peterzen
utbildning: Gick ut i Stockholm 2010.
jobb: Vikarierar som myndighetsarkivarie på Statens kriminaltekniska laboratorium.

Saknade du något i din utbildning som du förväntas behärska i ditt arbete som arkivarie?
– Mer generell IT-kunskap hade varit bra. Min kurs var dock den första vid Stockholms universitet som fick utbildning om e-arkivering över huvud taget, så det kanske ser annorlunda ut idag. Det jag kan om IT-tillämpningar för arkivområdet är sådant som jag främst lärt mig på annat håll eller under mitt arbetes gång.

Ser du någon konflikt mellan den arkivvetenskapliga utbildningen som yrkesförberedande/praktisk respektive forskningsförberedande/teoretisk?
– När jag gick utbildningen hade den lite av båda i sig. Jag förstår vitsen med att ha arkivvetenskap som en påbyggnadsutbildning efter humanistiska studier, eftersom mycket av yrket, enligt min erfarenhet, går ut på klassiska humanistkunskaper som att kunna se och identifiera strukturer, lägga upp strategier samt kritiskt granska och värdera information. Men de flesta som läste utbildningen med mig gjorde det mest för att få ett jobb där de kunde dra nytta av sin – på annat håll skaffade – kompetens, varpå intresset eller möjligheterna för att på sluttampen sätta sig in i en ny vetenskap inte var jättestort. Arkivvetenskapen skulle nog behöva ett eget program för att få rätsida på det och kunna vara både yrkes- och forskningsförberedande, som till exempel juristprogrammet.
Hur var den arkivvetenskapliga utbildningen jämfört med andra kurser som du läst på universitet/ högskola?
– Den kanske största, rent praktiska, skillnaden var att de ämnen som jag har läst tidigare låg under egna institutioner, medan arkivvetenskapen låg under en institution med ett annat huvudämne. Den största bristen med det var att arkivstudenterna kände sig åsidosatta, även om jag som satt i ämnesrådet kunde se att institutionen försökte förbättra situationen. Till skillnad från andra ämnen som jag har läst hade arkivvetenskapen också vissa problem med att definiera vad som egentligen menades med ”arkivvetenskap”, vilket också kan ses som en brist. Den största fördelen med utbildningen var att den innehöll två praktikperioder, vilket gav mig värdefulla erfarenheter att skriva i mitt cv, och juridikkursen som var alldeles utmärkt.

Veronica Blom
utbildning: Gick ut i Uppsala 2008
jobb: Jobbar som arkivarie på Saco (Sveriges akademikers Centralorganisation)

Saknade du något i din utbildning som du förväntas behärska i ditt arbete som arkivarie?
– Jag saknade att få lära mig mer kring processmodellering och digital dokumenthantering. När jag började på mitt första jobb på en myndighet så var det något som vi nyexaminerade förväntades veta mer om. Det nämndes under utbildningen men vi fokuserade mest på att ordna och förteckna enligt det allmänna arkivschemat. Det var en tuff arbetsmarknad att kastas in i som nyexaminerad arkivarie eftersom hela arkivvärlden håller på att förändras i och med den elektroniska dokumenthanteringen.

Ser du någon konflikt mellan den arkivvetenskapliga utbildningen som yrkesförberedande/praktisk respektive forskningsförberedande/teoretisk?
– Ja, det är ju två helt olika saker. Den yrkesförberedande delen är ju ett enormt område medens de forskningsförberedande/teoretiska delarna är mer begränsad.

Hur var den arkivvetenskapliga utbildningen jämfört med andra kurser som du läst på universitet/ högskola?
– Bristerna var nog att det kändes så extremt traditionspräglat inom den arkivvetenskapliga sektorn. Jag är konstvetare i grunden och det var raka motsatsen att börja läsa arkivvetenskap efter tre års estetikstudier. Arkivvetenskapen kändes väldigt konkret och byråkratisk vilket också var extremt befriande på många sätt.