Nya skollagen

– hur påverkar den arkivbranschen?

Inom informations- och dokumentationsbranschen är det en välkänd sanning att allt som sker i samhället vad gäller nya regelverk, ny lagstiftning och genomförda förändringar påverkar vardagen för arkivmyndighetens tjänstemän. För en oinvigd kan detta te sig märkligt eftersom sinnebilden av en arkivverksam är någon som sysslar med ”avslutad” information. Så fel det kan bli.

Text Ulrika Gustafsson ulrika.gustafsson@vasteras.se

 

En del händelser påverkar arkivbranschen direkt och ett aktuellt exempel på det är den så kallade vanvårdsutredningen. Utredningen och den mediala uppmärksamheten kring denna har fått till följd att efterfrågan på utlämnande av bland annat personakter har ökat radikalt hos kommun- och landstingsarkiv.

Även annan lagstiftning påverkar direkt arkivariens sätt att arbeta och vilket material som ska bevaras. Beslutanderätten kring bevarande och gallring ligger som bekant lokalt på varje kommun och varje landsting. Även här råder det kommunala självstyret. Utifrån rådande lagstiftning beslutar man helt självständigt, men ibland pekar dock lagstiftaren ut en specifik handling eller typ av handling som ska bevaras, gallras eller hanteras på ett särskilt sätt. Ett exempel på detta är bestämmelser i nya skollagen, kapitel 29. I paragraf 18 står det att slutbetyg eller andra betygsdokument som elever i fristående skolor får i grund- och gymnasieskolan ska lämnas till den kommun där skolan är belägen. Detta väcker självklart frågor, både från friskolan som ska överlämna handlingarna och hos kommunen som mottagare.

Skollagen, som ska tillämpas på utbildning efter 1 juli 2011, är nästan dubbelt så omfattande som den gamla med 29 kapitel istället för 15. Fler bestämmelser är samlade i lagen och en del förordningar är ändrade till lag.

I flera avseenden har kraven på dokumentation höjts i och med att det nu finns ökade möjligheter att överklaga skolans beslut. Vårdnadshavare kan överklaga beslut om åtgärdsprogram, avstängning av elev (obligatoriska skolformerna) och förvaltningsbesvär vid beslut om skolskjuts. Även beslut om nekad placering i en viss kommunal skola kan överklagas då beslutet hävdar betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter. Här gäller alltså att skolverksamheten har ordning på dokumentationen för att kunna visa vad som ligger till grund för de beslut som fattats och att ha tillräcklig information kvar för att kunna motivera dessa. En utredning om särskilt stöd ska alltid avslutas med ett beslut som går att överklaga. Det kan antingen vara ett beslut om att upprätta eller inte upprätta ett åtgärdsprogram. Att mängden dokumentation ökar, dokumentation som i många fall ska bevaras för all framtid, är självklart och oundvikligt.

När processer förändras i en kommun eller ett landsting som påverkar dokumentationens utformning och omfattning ska arkivmyndigheten tillfrågas och därför blir självklart en förändrad lag inom ett så pass omfattande område som skolan något som påverkar även arkivfunktionen. Men för att återgå till kapitel 29 och betygsöverlämnandet från friskola till kommun: Tyvärr sägs inget i vare sig förarbeten, proposition, bemyndigande eller genom föreskrift från skolverket om hur själva överlämnandet ska gå till. Till exempel anges lägeskommunen som mottagare av betygen men ingen särskild kommunal myndighet inom kommunen pekas ut. Inte heller anges om betygen ska överlämnas omgående eller med en tidsfrist. Lämpligen bör det kanske gå en tid innan överlämnande sker med tanke på eventuella prövningar som kan påverka slutligt betyg. Andra frågor rör vilket dokument som avses; betygskatalog eller det enskilda betyget och om man kan rekommendera hur materialet ska struktureras på lämpligt sätt för att vara sökbart.

För att reda ut vad som avses och kunna ge rekommendationer i frågan har kontakt tagits mellan SKL och Friskolornas riksförbund. Avsikten är att gemensamt, och i samverkan med Skolverket, komma ut med råd kring bästa hantering. Rekommendationerna förväntas utkomma i våren 2012. 

 

(Faktaruta):

Viktiga förändringar inom de olika verksamhetsformerna

1. Förskolan blir en egen skolform.
2. Samma regler ska gälla för fristående och offentliga skolor.
3. Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar.
4. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator, studievägledning och skolbibliotek.
5. Fler beslut än i dag ska kunna överklagas.
6. Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas.
7. Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.
8. I enstaka fall är det tillåtet att ta ut frivilliga avgifter för skolresor och liknande.
9. Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig.