Jämställdheten är en stor fråga inför höstens val. Arkiv satte sig med en av de manliga pionjärerna inom området,­\nLars Jalmert, för att prata forskning, mansroller och jämställdhetsfrågornas utveckling och ökade status.

När jag träffar Lars Jalmert är han relativt nyhemkommen från Almedalen där frågorna kring jämställdhet har dominerat tidningsrubrikerna. Han ser positivt på att frågorna som omgärdar detta har fått ett uppsving och menar att de frågor som dominerar idag och som är viktigast att tänka på framöver är jämställdhet, jämlikhet samt de mänskliga rättigheterna. Det sista innefattar klimatfrågan, som han menar är ett hot mot vår överlevnad om den inte löses.\nDet var redan som 15- åring, då Jalmerts föräldrar skilde sig och han levde med sin mamma och syster, som han fick upp ögonen för att kvinnor behandlades annorlunda och sämre än män. När han sedan gick psykologutbildningen höll han inte med om de då rådande psykologiska teorierna som hävdade att det var bäst för barnen att bara mamman var hemma. I sin doktorsavhandling gick han igenom dessa teorier och kunde påvisa att pappor var minst lika viktiga som mammor i barnens uppväxt.\n– Grannar kunde komma fram och säga ”vad bra att du har sagt det här, då vi vill vara hemma med barnen båda två”. Det blev ett slags vardagsstöd för dem, berättar Lars Jalmert.\nPå 70-talet var pappornas uttag av föräldraledigheten inte hög. När föräldraförsäkringen infördes 1974 hade man även en stor reklamkampanj med Hoa Hoa Dahlgren som uppmuntrade pappor att vara hemma. Utvecklingen går dock långsamt. I en artikel i Svenska Dagbladet kan man läsa att pappornas uttag av föräldraförsäkringen visserligen har ökat sedan 1970-talet – men än är det långt kvar till dess att den delas lika.\nLars Jalmert tar även upp andra viktiga milstolpar i jämställdheten. Sambeskattningen togs bort 1971, vilket gjort det lättare för kvinnor. Likaledes ändrade man 1974 lagen så att man kunde dömas för våldtäkt även inom äktenskapet. Frågan som har engagerat honom mest är mäns våld mot kvinnor:\n– Den viktigaste frågan är att få bort mäns våld och inte bara mot kvinnor utan mäns våld över huvudtaget, menar Lars Jalmert.

Som exempel nämner han den uppblossade konflikten mellan Israel och Palestina som man kan se som ett uttryck för makt, vilket är vad våld i grund och botten handlar om.\n– Det här är precis samma mönster som när en man misshandlar sin fru. Han gör det då han tycker att hon har tagit makten ifrån honom, han kan vara svartsjuk utan grund, men han är rädd för att hon har tagit ifrån honom makten och då ska han ta tillbaka den och detta gör han genom fysisk misshandel, säger Jalmert.\nTjejjouren skriver på sin hemsida att det i många relationer börjar det med psykisk misshandel där förövaren bryter ner sin motståndare och alienerar denne från omgivningen. Ofta, men inte alltid, så kan psykisk misshandel övergå till fysisk. Oavsett vad så är det fortfarande ett uttryck för mäns våld mot kvinnor.\nNär det gäller frågor kring jämställdhet och forskning så tycker Lars Jalmert att det vore intressant att inom fältet för våldspreventivt arbete lyfta upp SKL:s program för Hållbar jämställdhet (HÅJ). Detta tillämpades i Gnesta kommun, där man bland annat införde nolltolerans mot bråk i skolan.\n– Det är ett jättebra jobb man har gjort där. Som bonus har killarna höjt sina betyg. Det var väldigt många insatser utifrån samt ganska mycket pengar som satsades, men som pilotprojekt så skulle man naturligtvis sprida den kunskapen, säger Jalmert.\n– Flera av våra jämställdhetsministrar har gjort ett jättebra jobb och gått i bräschen, däribland Margareta Winberg som gjorde ett jättebra jobb när hon var jämställdhetsminister, säger Jalmert på tal om historiska personer som han skulle vilja lyfta fram, som ännu inte fått så mycket uppmärksamhet. Även suffragetterna kan vara värda att titta lite närmre på. Raewyn Connell som är ledande i forskningsvärlden berättade på en föreläsning för bara någon månad sedan att det finns andra än forskare och akademiker som har gjort mycket för jämställdheten. Hon tycker att kulturarbetare är en grupp som är värd att lyftas fram. Jag funderade på vem i Sverige det finns och kom att tänka på Kerstin Ekman som ju har fantastiska bilder av kvinnor respektive män och som i sitt skrivande påvisat ojämställdhet.\nLars Jalmert har sedan starten arbetat med mansforskning och var en av de första i världen som gjorde detta. För den som vill gå i hans fotspår ger han ett ovärderligt tips:\n– En man som heter Michael Flood har sedan cirka 15 år byggt upp en hemsida med allt som överhuvudtaget är skrivet inom maskulinitetsforskning. Han har inte texterna på den sidan men han har referenserna. Den heter XY online (http://www.xyonline.net/ reds. anm.)

För egen del använder Lars Jalmert mer bibliotek och litteraturlistor i sin forskning samt söker forskningsmaterial på internet och säger att det sista har gjort att tillgängligheten ökat enormt.\nÄven om jämställdhet har uppmärksammats mer och mer i forskningen och i inrikespolitiken så finns det fortfarande områden som är outforskade. Men det finns också, som Lars Jalmert har erfarit, gamla sanningar som kan komma att behöva omvärderas. Här är arkiven ovärderliga om vi vill söka oss bakåt i tiden och se hur jämställdhetsfrågorna har förändrats – men även utvecklats. För 100 år sedan kämpade man för lika rösträtt, något som tas för givet i Sverige idag. Idag kämpar man för lika löner – och i framtiden, vem vet vad som kommer då? 

Lars Jalmert\nYrke: Legitimerad psykolog samt professor emeritus pedagogik.\nAktuell: Plats 12 på FI:s riksdagslista.\nSitter i styrelsen för Kvinna till kvinna samt Män för jämställdhet. Ledamot för tidningen Feministisk perspektiv. Ständigt aktuell som pionjär inom jämställdhetsforskningen.\nVar även en av de första i världen som sysslade med mansforskning.\nHar tidigare: Bland annat varit ordförande i Högskoleverkets jämställdhetsråd samt Stockholms universitets jämställdhetskommitté. Medverkat som expert i åtta statliga utredningar som nästintill alla har rört jämställdet.

Bildtext: Lars Jalmert ständigt aktuell pionjär\ninom jamställdhetsforskningen.

Text och foto Alexandra Meija alexandra.meija@stockholmshamnar.se